Människor måste få jobb och då måste det skapas en marknad för vardagsjobb som inte finns i dag. LO måste släppa sitt egenintresse för att människor ska få en nystart, menar debattör Tobias Bäckström.

För ett år sedan fick vi i Sverige uppleva en flyktingvåg som vi inte sett sedan Bosnienkriget på 90-talet. På många sätt var samhället oförberett inför detta men Svenska kyrkan gjorde en fantastisk insats, särskilt på lokalplanet där man engagerade sig för att underlätta för asylsökande att komma igång med svenska och annan integration i samhället under deras långa väntetid.

När sedan regeringen genomförde den halsbrytande kovändningen i sin politik var kyrkan kritisk. Biskoparna har markerat mot detta bland annat i en debattartikel i DN den 21 juni.

Nu har många av syrierna fått uppehållstillstånd, men sällan permanent. De flesta verkar få tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader och för att det ska bli permanent måste de få jobb under tiden. Vi har också många som kommer från Afghanistan, Somalia, Armenien och andra länder som inte får uppehållstillstånd alls. De är under ännu större tryck att ordna ett jobb på kort tid för att få stanna.

Jag hoppas att Svenska kyrkan och dess biskopar inte låter engagemanget svalna för dessa. De har kommit till vårt land, vi tog emot dem, nu handlar det om att hjälpa dem att få stanna kvar.

Nyckelfrågan är arbete. Jag har kontakt med ett flertal som jag söker arbete för, men läget är mycket svårt. De flesta jobb kräver kunskaper i svenska i både tal och skrift, körkort och tillgång till bil. Visst finns det de som har akademisk utbildning och lär sig svenska på kort tid, det har jag själv sett. Men de flesta har en närmast hopplös väg in på svensk arbetsmarknad.

Det finns skäl till det: endast 5 procent av arbetsmarknaden består av enkla jobb eller vardagsjobb, jämfört med EU-snittet på 9 procent. Med betydlig fler av vardagsjobb skulle nyanlända som nu hotas av utvisning kunna få jobb och en framtid i Sverige. Även om lönen skulle bli lägre än dagens kollektivavtal skulle det ändå röra sig om betydligt mer än vad de skulle kunna få i sina hemländer.

Tyvärr är fackföreningsrörelsen med LO starka motståndare till reformeringar inom detta område, och vi ser hur det i praktiken är de som har makten. Ett särintresse har fått möjlighet att bestämma vilka som ska få stanna i Sverige, och vilka som ska skickas iväg.

Här måste Svenska kyrkan ha modet att utmana LO. Det är uppenbart att de låter ett snävt egenintresse gå före människor möjlighet att få en nystart i vårt land. Människor måste få jobb och då måste det skapas en marknad för vardagsjobb som inte finns i dag. Alternativet är att de skickas ut till en hopplös situation i sina hemländer.

Tobias Bäckström

komminister i Kindaholm