Vem vill vara kyrkoherde i prästbristen?

Johan Linnman komminister i Arbogabygden

Måste en präst vara högsta chef för församlingens arbetslag? Varje präst som blir kyrkoherde kommer lägga mer av sin arbetskraft på internt organisatoriskt arbete. Detta i en tid då kyrkan verkligen behöver sina präster synliga och engagerade ute bland församlingsborna, anser debattör Johan Linnman.

En radikal lösning på prästbristen är att låta alla präster som finns få arbeta som just präster fullt ut, ute i hela församlingen. Det är hög tid att kyrkan därför ordentligt utreder möjligheten för också icke-prästvigda att kunna vara högsta chef i församlingarna –och därmed befria prästerna till mer tjänst bland församlingsborna!

Jag avslutade för ett par år sedan fortbildningen ”Kyrkligt ledarskap” som sedan ett antal år tillbaka är en förutsättning för att få söka kyrkoherdetjänster. Utbildningen är en chefs- och ledarskapsutbildning som ska stärka de framtida kyrkoherdarnas viktiga chefskap och arbetsgivaransvar.

En annan viktig fråga väckte då mitt intresse: Hur ska kyrkoherdarna numer kunna vara hela församlingens präst? Få andra chefer i till exempel skola, företag och kommun förväntas både vara chefer och samtidigt utföra själva ”hantverket”.

Vilken rektor undervisar regelbundet skolans elever? Kyrkoherden förväntas dock leda gudstjänster och predika, viga, döpa och begrava, om inte av annat skäl så för att solidariskt dela arbetsbördan med sina (allt färre) komministrar. Kyrkoherden får därför ofta en mycket stor arbetsbörda samtidigt som varje arbetstimme med administration är en ”förlorad” timme för prästen ute i församlingen.

Som påtalats vid upprepade tillfällen så blir också prästbristen alltmer akut. Med färre präster i församlingarna blir oron att ta på sig kyrkoherdeuppdraget än större för komministrar som jag.

Hur skulle kyrkoherden vara församlingens ledare utan att vara arbetslagets chef? En kyrkoherde skulle fortfarande kunna vara självskriven i kyrkorådet för att uppehålla den ”gemensamma ansvarslinjen” och garantera den teologiska kompetensen i kyrkorådet. Kanske skulle biskopens ledarskap i ett stift kunna vara ett slags modell även i församlingen? En biskop är ju inte chef för alla anställda i stiftskansliet.

Genom att renodla chefskapet hos en kunnig lekman så skulle kyrkoherden i stället direkt kunna bidra med ledarskap i de viktiga pastorala utmaningarna mission, undervisning, diakoni och gudstjänst. Vinsten är dubbel: Arbetslaget får en närvarande chef och arbetsledare på heltid och församlingsborna får ytterligare en närvarande församlingspräst.

Prästbristen kan tillfälligt bromsas i väntan på nästa generation präster. En generation präster som kommer att bli ännu fler om den fått möjlighet att faktiskt fått träffa präster i församlingens verksamhet!

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Johan Linnman, komminister i Arbogabygden

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Berit
I Norska kyrkan kan man bli antagen till prästutbildningen upp till 70 år. Försök där.
Max Wahlund
En klok tanke, värd att bygga vidare på!