Frågan om konvertiter drivs i Europadomstolen

Erica Molin, generalsekreterare Asylrättscentrum
Europadomstolen. Foto: Christian Lutz/AP/TT

Våra bedömningar baseras på den information vi får. 

Framkommer nya omständigheter kan vi titta på ärendet igen, svarar generalsekreterare Erica Molin.

I en text i Kyrkans tidning om engagemang för kristna konvertiter hänvisar Brita Maria Nordström till ett ärende som vi har hanterat, och undrar varför vi inte engagerat oss i frågan.

Vi kan här av etiska skäl inte gå in på detaljer i enskilda ärenden, men vi kan beskriva hur vi jobbar och vilka avvägningar vi gör när vi väljer ut de ärenden vi går vidare med.

Asylrättscentrum (tidigare Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar) verkar sedan 1991 för en rättssäker och konventionsenlig asylprocess. Vi driver ärenden, ger juridisk rådgivning och håller utbildningar i hela Sverige.

Genom vår verksamhet träffar vi engagerade människor, inte minst inom Svenska kyrkan, som är ett ovärderligt stöd för asylsökande.

Bland de ärenden vi driver är det många som rör just konvertiter. Vi driver också ärenden, bland annat i konvertitfrågan, till Europadomstolen, kommittén mot tortyr och andra internationella fora.

Det gör vi då vi bedömer att det skulle gynna den enskilda, och inte riskera att inverka negativt för flera om den internationella domstolen skulle döma till nackdel för den klagande.

Utöver det direkta juridiska stödet till asylsökande stöttar vi deras nätverk genom rådgivning och analys.

Genom vår verksamhet träffar vi många fantastiskt engagerade människor, inte minst inom Svenska kyrkan, som är ett ovärderligt stöd för asylsökande i Sverige.

Vi bidrar med juridiskt stöd på alla sätt vi kan, både direkt och genom mer långsiktigt arbete med analys och policydialog.

Varje år får vi omkring 500 ärenden som alla får en grundlig genomgång och en bedömning. Den juridiska bedömning vi gör baseras på de handlingar och den information vi får ta del av.

Bedömningarna diskuteras alltid med flera jurister som har belyst varje möjlighet att agera. Vid de tillfällen vi inte har möjlighet att driva ett ärende beror det på att vi bedömer att den enskilde inte skulle gynnas av det, alltså att myndigheten inte skulle ändra sitt beslut.

För oss handlar det om att lägga våra begränsade resurser där vi tror att vi kan göra skillnad. Om det finns några andra råd vi kan ge kring den sökandes ärende och situationen som hen befinner sig i ger vi alltid sådan juridisk vägledning.

Våra bedömningar baseras på den information vi får, framkommer nya omständigheter kan vi titta på ärendet igen. Därför försöker vi alltid kommunicera varför vi har kommit fram till vår bedömning och ge vägledning framåt. Alla är välkomna att kontakta oss igen om det händer något nytt i ärendet.

Vi ser fram emot att fortsätta arbeta gemensamt med Brita Maria Nordström och andra eldsjälar för att stötta asylsökande.

Erica Molin,
generalsekreterare Asylrättscentrum

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Tiden rinner nu ut inom kort för den asylsökande konvertiten (inom Svenska kyrkan) som nekats uppehållstillstånd i landet som vid ankomsten angav som asylskäl att personen ville leva ett öppet kristet liv. Det har funnits kontakt med er organisation utan att få hjälp med en anmälan till Europadomstolen. Det hade varit ett stöd att få konkreta råd om hur de olika textavsnitten lämpligast struktureras. Denna anmälan skrivs nu av juridiskt oskolade personer vilket kan påverka domstolens intresse att ta upp ärendet. Ett antal olika "felaktigheter" har vi noterat och tar upp som "att domen i Migrationsdomstolen strider mot min rättighet till A/ religionsfrihet, B/ min rättighet till en rättvis rättegång samt C/ strider mot artiklarna 2 och 3 i Europakonventionen om rätt till liv samt skydd för de mänskliga rättigheterna då ett återsändande till Iran skulle utgöra en kränkning av dessa. Jag anser att D/domstolen använt en felaktig prejudiceringsdom Mål 60342-16, A mot Schweiz i Europadomstolen då jag anmälde mig genast vid min ankomst den 23 dec 2015 till Sverige som asylsökande med min kristna tro som asylskäl." Vi som bistår träffas idag igen, vi har ett par veckor på oss.
Brita Maria Nordström
Önskan i kontakten var inte att Asylrättscentrum skulle ta över och driva fallet. Vi som är engagerade i ärendet vet att vi inte har full kompetens så vår önskan var att får välbehövliga synpunkter. Det som förvånar oss att detta inte kunde villfaras. Sammantaget så visas ett ointresse för denna konvertits framtida öde från Svenska kyrkans ledning. Hen lämnas utan någon som helst hjälp av den kyrka som mottagit hen i dopet nu när vägs ände är nådd i Sverige. Svenska kyrkans ledning visar inte den djärvhet som ingår i allas vårt diakonala uppdrag att kämpa för de svaga och utsatta.
Kyrkans arbete bland flyktningar hamdlar om respekt! Jag arbetare 5 år tid bland 1500 flyktningar på 85-92.Arbetet bestod av att när de böhövde döpa sina barn, tog jag kontakt med tjänstegörande präst från den kyrkan som de tillhörde, inbland katolik, inbland Ortodoxa präster! För att underlätta deras möjligheter på förläggningen, så ordnade jag en lokal där de kunde be och förätta sina reliösa behov. Andaktsrummet blev flitigt använd under de åren jag var där. Men det var aldrig frågan om att försöka dem att bli medlemmar i Svenska kyrkan! När dem lärde känna mig,så kom dem till kyrkans gudstjänster, för att bedja för sin Gud och känna tillhörigheter i Guds hus. Ibland när jag hade semester så kom de till Gudstjänsten och frågade efter Fader Collin, enligt vår kantor i församlingen. Med våra samtal timmar med flyktingarna försökte jag hjälpa dem att förstå den svenska kulturen. Jag själv lärde jag om deras kultur och seder. Jag fick gå kursen" När främlingen bor bland oss i Jerusalen 1990, besökte flyktningläger med FN beskydd. De var en givande tid. Jag lärde mig att i stället se flyktningar, så den var människor som hade behov av trygghet.

Senaste artiklar