Gott om kungligheter på gudstjänsten inför riksmötets öppnande

Kungen gick in i Storkyrkan först tillsammans med riksdagens talman Andreas Norlén. Domprost Jonas Eek följde med drottning Silvia. Därefter gick domkyrkokaplan Ulf Lindgren med kronprinsessparet. Foto:  Jonas Ekströmer/TT

“Genom vår rovdrift på planetens resurs har vi koloniserat den framtid som tillhör våra barnbarn”, sa kulturantropologen Mikael Kurkiala till riksdagens ledamöter i Storkyrkan. Han högtidstalade under gudstjänsten i samband med riksmötets öppnande.

Den 10 september inleds det nya arbetsåret för riksdagen. Innan riksmötets formella öppnande på eftermiddagen firades gudstjänst i Storkyrkan.

Iklädda sina finaste stasser och tjattrande som elever tillbaka efter sommarlov fyllde riksdagens ledamöter kyrkbänkarna. Alla partiledare förutom Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson var på plats.

Kungen och drottningen, kronprinsessan Victoria och prins Daniel, prins Carl Philip och prinsessan Sofia samt prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill, närvarade också under gudstjänsten.

Högtidstal hölls av kulturantropolog

Gudstjänsten leddes av domprost Jonas Eek och domkyrkokaplan Ulf Lindgren. I år föll hedersuppgiften att hålla högtidstal, som hålls i stället för predikan, på Mikael Kurkiala. Han är kulturantropolog, författare och omvärldsbevakare vid kyrkokansliets enhet för forskning och analys.

Myror, termiter och bin, sa Mikael Kurkiala, är exempel på andra arter än människor som också bygger samhällen.

– Men människan är nog den enda art som behöver mening för att orka leva i den värld hon skapat åt sig själv.

Talade om materiella och existentiella resurser

Människor behöver materiella resurser. För att också bli mänskliga, krävs existentiella resurser som konst och musik.

– Men i vår tids fixering vid kvantitet, materia och mätbarhet riskerar livets kvalitativa aspekter att osynliggöras och därför nedprioriteras, sa Mikael Kurkiala.

– En civilisation byggs inte bara med institutioner, grundlagar, marmor och stål, utan i lika hög grad med respekt, visdom, lyhördhet och kärlek.

Prästen Birgitta Ed följde med sin make, statsminister Ulf Kristersson, till Storkyrkan. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Mikael Kurkiala talade också om skapelsen. Om att bilden av människan “med oinskränkt mandat att underkasta världen sin vilja” ha gjort att vi hamnat i en “ekologisk och existentiell återvändsgränd”.

Har hamnat i “ekologisk och existentiell återvändsgränd”

– Det fanns en tid när man planterade ekar i Sverige för att försäkra sig om att båtvirke i framtiden. När man gav katedraler i arv till kommande generationer. Vilket arv efterlämnar vi? Vi kan inte undfly ansvaret, sa han och fortsatte:

Mikael Kurkiala

– Genom vår rovdrift på planetens resurs har vi koloniserat den framtid som tillhör våra barnbarn. Den värld de får ärva är mer ogästvänlig än den vi själva föddes in i.

Därför har vi ett ansvar, menade han. Och detta ansvar ska inte ses som en börda, utan som ett privilegium.

– Snart går vi ut genom kyrkporten och in i våra vardagliga roller och arbetsuppgifter. Avstånden mellan oss ska växa. Det är nog så det måste vara. Men när vi steg in detta heliga rum så steg det också in i oss. Vi behöver uppsöka det ibland - inte för att fly undan världen, utan för att rusta oss i att möta den med mod, klarsyn och kärlek, avslutade han.

Georg Riedel hyllades

Musiken under gudstjänsten var en hyllning till den under året bortgångna Georg Riedel. S:t Jakobs kammarkör sjöng Du är skaparen, Din godhet och nåd, där texten är hämtad ur Psaltaren och Fri som en fågel.

Församlingen sjöng psalm 288, Gud från ditt hus.

Parallellt med gudstjänsten i Storkyrkan ordnade Humanisterna en sekulär högtidsstund. Det har organisationen gjort sedan 2012. Gudstjänsten i samband med riksmötets öppnande är en flera hundra år gammal tradition.

Prenumerera på Nyhetsbrev

2 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

PH
Ogillar starkt att predikan utgår i en gudstjänst och byts ut mot ett högtidstal. Ett sådant kan man ha på alla möjliga andra ställen och tillfällen, men inte i en gudstjänst. Det är oerhört illa att SvK, ett samfund där predikan traditionellt har haft en stark ställning sänker sig till denna låga nivå! Vi menar väl ändå att Kyrkan och förkunnelsen av evangeliet har ett budskap, inte minst till de med förtroende och ansvar att styra landet??! Hoppas på förändring och förbättring!!
Präststudent
Jag tycker också att det verkar märkligt att man stryker predikan. Varför gör man så?