Stiftskollekter går mest till stiftsnära ändamål

Det visar en undersökning av fördelningen av stiftskollekterna för 2012 som Kyrkans Tidning har gjort.
Undersökningen visar att stiften tar ut mellan sex och tio stifts­kollekter. Lägsta antalet stiftskollekter har Härnösands stift, som vill ge mer utrymme för församlingskollekter i stället.

Nästan alla stift får fler ansökningar än det finns möjliga kollektdagar. De som besvarat enkäten tycker inte att det är ett stort problem när domkapitlet ska avgöra vilka som får kollekter.
– Vi har en tydlig utformad praxis för hur kollekterna ska fördelas, berättar stiftsjurist Vibeke Bergman i Växjö.
Terese Landin, stifstjurist i Linköpings stift, framhåller relevansen för församlingarna som det viktigaste kriteriet för att få stifts­kollekt. I Uppsala stift handlar det om att ge kollekter till kristna organisationer eller verksamhet i kristen anda med anknytning till stiftet.

Det finns förstås lokala variationer i fördelningen. Luleå stifts ungdoms- och lägergårdar får två stiftskollekter. Två lokala kapell-stiftelser och den på Kyrkans Tidnings debattplats ifrågasatta Insamlingsstiftelsen Seglora smedja i Stockholms stift får också delade kollekter.
”Seglora smedja bidrar till att vidga vårt stifts verksamhet gen­om att vara ett viktigt samtalsforum. Så sent som i söndags fick jag själv inspiration i ett av Seglora smedjas många samtalsfora när den tidigare DN-journalisten Barbro Hedvall berättade om den rösträttskamp som kvinnor drev i början av förra seklet. I kampen fanns många kristna och kyrkoaktiva kvinnor. Denna eftermiddag bidrog till folkbildning, samtal om kristna kvinnors insatser och därmed till att skriva den kyrkohistoria som ännu inte är skriven”, skriver biskop Eva Brunne i ett skriftligt svar om varför Seglora smedja får en delad stiftskollekt.