En sällsynt obehaglig smutskastning med – som Kyrkans Tidning upprörd slog fast i sitt förra nummer – påhittad person som undertecknare blev repliken på min artikel i 15–16/09 om den ”nya” nomineringsgruppen Alla tiders kyrka i Norrköping.
Den stora kyrkoskandalens tre huvudfigurer, två moderater och en centerpartist – vilka sammanlagt plockade ut 175 000 kronor för förlorad arbetsförtjänst utan att de kunde styrka förlusten – i stiftande och styrande roller för Alla tiders kyrka, nu i sällskap med politiskt aktiva Kristdemokrater, vilka därigenom hoppas få flera mandat i kyrkofullmäktige än egna listor skulle generera.
Nya, fräscha, opolitiska kandidater? Bort det! Ta en titt på de nyligen fastställda listorna, och kandidaterna i förra valet finns kvar – i tätposition. Ett exempel är den lista, som toppas av en moderat it-expert, som ingick i ovannämnda trio, följd av en annan moderat, som för fyra år sedan delade ut listor, på vilka han kryssat sitt eget namn (Kyrkans Tidning uppmärksammade tilltaget i nyhetsartiklar).
Nu försöker någon med trolig direkt eller indirekt koppling till Alla tiders kyrka misstänkliggöra mig som person genom påståenden, som är rakt igenom grundlösa. Det är inte första gången det görs, sedan jag var en av dem, som vid årsskiftet 2001–2002 avslöjade kyrko-skandalen i Norrköping. Priset för mig blev högt: nyssnämnde avslöjade it-expert krävde min uteslutning ur Moderaterna; trots att anklagelsen, uteslutningsgrunden, skriftligen dementerades av åtta moderaters vittnesintyg. Jag förlorade mitt sjutton år långa aktiva kyrkomötesengagemang, medan de som haft fingrarna i syltburken fick sitta kvar i orubbat bo.
Under de år som gått, har jag flera gånger utsatts för synnerligen olustiga anonyma personpåhopp. Särskilt allvarligt är förstås att angreppen riktats mot mig som grävande pressman, men det är omöjligt att skona partivänner, när obehagliga sanningar om dem kommer i dagen. Då skulle jag svika såväl min yrkesetik som den förtroendevaldes.
Bengt Olof Dike
LÄGG TILL NY KOMMENTAR