Dop

Antingen är man döpt eller icke döpt

Replik. Hur ett tidigare godkänt kristet dop nu i efterhand revideras som ogiltigt bör givetvis prövas, skriver debattören.

I förra numret av Kyrkans Tidning, nummer 27/28 2018, skrev Markus Hagberg, präst i Skara stift, ner ett par reflektioner i anslutning till debatten kring dopet. Eftersom Hagbergs antaganden i frågan till viss del är felaktiga bidrar jag med ett par klargöranden.

Sub conditione tillämpas inte i Svenska kyrkan, i alla fall inte i Stockholms stift, antingen är man döpt eller icke döpt. Om sub conditione i dag tillämpas lokalt av präster i Skara pastorat låter jag vara osagt, men det förvånar mig om våra biskopar valt så helt olika hållningar i detta.

Markus Hagberg skriver att ”Det som är undantag kan inte ge upphov till generella regler”, men vad gäller undertecknad som gjort anmälan till Ansvarsnämnden för biskopar, så har mitt dop aldrig setts som något som skett på undantag.

Dopet i HNK (Herrens Nya Kyrka/Swedenborgskyrkan) blev godkänt både vid svenskkyrklig konfirmation i Oscars församling och senare vid prästvigning för Stockholms stift efter gedigen prövning. Dopordning och dopbevis lämnades på efterfrågan in vid båda tillfällena, prövades och godkändes.

Det har alltså inte varit fråga om ett ”undantag”, utan ett fullt erkänt dop utifrån kyrkoordningen och den formulering som tillämpades vid dopet i HNK.

Hur ett tidigare godkänt kristet dop nu i efterhand revideras som ogiltigt bör givetvis prövas, inte minst som det gäller mig som präst och utifrån det ansvar jag har i min ämbetsutövning, för alla jag stått och står i tjänst för.    

”Den kyrkorättsliga verkligheten är överordnad den enskildes upplevelse”, här instämmer jag som anmälare helt och fullt med Markus Hagberg. Det är utifrån den kyrkorättsliga verkligheten som jag gjort anmälan. Det vore förödande om den enskildes upplevelse och antaganden skulle leda till att Svenska kyrkan underkänner sakramentalt giltiga dop. Anmälan är alltså ett sätt att pröva beslutet utifrån gällande ordning.   

Hade frågan varit så enkel som Markus Hagberg vill påtala hade Ansvarsnämnden för biskopar rimligen tagit ett beslut redan i april när anmälan avhandlades hos Ansvarsnämnden första gången.

Kyrkoordningens texter i anslutning till dopet vilar på Nya testamentets doptexter, utan den hörnstenen blir hela resonemanget obegripligt och förvirrat.