Börja marknadsföra kyrkan

Men för säkerhets skull framhåller Jonas Bromander och Gunnar Sjöberg i Kyrkans Tidning nummer 12/14 att det inte finns något självändamål med höga medlemstal. Säg inte det.

Man påpekar möjligheten med pastorala rådslag. Idén är inte så tokig men då måste pastoraten förstå. Tyvärr tror man att kyrkan är ett självspelande piano och resurser avsätts i för liten omfattning till marknadsföring,speciellt i relation till investeringar i byggnader. När någon säger att vi marknadsför kyrkan genom gudstjänsten, förstår man att man inte förstått. Det är skillnad också på att marknadsföra Gud och marknadsföra kyrkan. Kyrkan behövs mer än någonsin, men vi måste då berätta om vad vi erbjuder och att detta erbjudande är en del av vårt varumärkeserbjudande.
Nu verkar det som även kyrkans kommunikationschef börjar förstå.
Skapa en central kommunikationsgrupp. Jag vet fler som skulle kunna bidra. Se kyrkan som vilket företag som helst som vill ha lojala konsumenter och rent av rekrytera nya.

Vi måste ha en övergripande plan som till vissa delar kan nyttjas regional och lokalt. Det finns centralt många som arbetar med kommunikation, men när jag jagade den alltför omfattande kommunikationsstrategin, visade det sig att frågan var vad min fråga gällde. Det var fler som hade ansvar.
Men det kan enbart finnas en kommunikationschef. Sätt igång och börja arbeta.

Att marknadsföra kyrkan låter sig göra i traditionella media. Att marknadsföra Gud är något mer komplicerat och får ta vid när människor kommit till kyrkan. Avslutningsvis att inte marknadsföra kyrkan är att som att sluta andas och tro att man sparar luft. Man dör helt enkelt. Det vore trist, men jag är orolig.

Kjell Cronert