Kristusdebatten

Finns inga tolkningsfria svar

När debattens vågor går som högst brukar ett vanligt citat, ofta (och felaktigt) tillskrivet den franske filosofen Voltaire, användas: ”Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.”

En av de mer kreativa omskrivningarna på detta citat jag sett den senaste tiden är ”Jag delar inte dina åsikter och jag är beredd att kasta böcker av Voltaire på dig tills du håller käften”. Jag vet nu inte om doktor Lembke skriver under på denna kreativa omskrivning men jag får i alla fall uppfattningen av att han är beredd att kasta debattartiklar på forna och blivande ärkebiskopar tills vi alla tystnar. (KT 8/11, SvD 17/11)

I sitt senaste inlägg i Kyrkans Tidning nummer 50/13 inleder han med att hävda: ”Det är ett faktum, som bara sofisterna förnekar, att KG Hammar installerades som ärkebiskop i Svenska kyrkan år 1997.” Däri har Lembke rätt men vad han glömmer att kommentera är att även detta är ett uttalande som är öppet för tolkning.
Blev han verkligen ärkebiskop? Jag är övertygad om att det finns människor i Sverige i dag som skulle hävda att ärkebiskopslängden avbröts med Hammar, att han inte var en sann ärkebiskop som försvarade den kristna läran. Om så är fallet är alltså detta faktum, som Lembke menar är obestridligt, ändå en händ-else öppen för tolkning. Jämför exempelvis med kyrkans koncilier, ingen hävdar att de inte har skett, men deras giltighet diskuteras än idag.

Däri ligger också problemet i Lembkes argumentation när han efterfrågar ett ”tolkningsfritt” svar på en fråga vars svar inte kan vara annat än tolkningar.
Eller för att göra en lång replik kort:
”Blev Jesu fysiska, korsfästa kropp levandegjord (och därtill förhärligad) efter att ha varit död i över ett dygn?” Ja.
Blir du klokare på det svaret? Nej.

Ludvig Lindelöf

  • 7 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • David

    Orättvist att klandra Lembke för att kasta debattartiklar på KG Hammar. Det handlar inte om att tysta Hammar, utan om att få klarhet i vad han egentligen menar. Hade han skrivit så man förstod hade inte Lembke behövt skriva samma frågor igen och igen. Läser man fler debattartiklar och kommentarer här på KT:s web så framgår det tydligt att vi har olika åsikter om vad det som Hammar skriver egentligen betyder. Om han hade svarat "ja" eller "nej" på frågan som Lembke ställde; då hade i alla fall jag blivit klokare!

  • Namn

    Please. Är man en usling för att man vill diskutera? Om Lembke upprör med tre sakliga artiklar, råder jag Lindelöf att sluta referera till Voltaire. Samma person som säger det klämkäcka citatet Lindelöf ger verkar tycka att det är kompatibelt med att debattera ganska ymnigt, om man säger så.

    För det andra tror jag att Lembke menar att visa händelser har skett, vilka han av praktiska skäl beskriver som en ärkebiskopsvigning (det funkar i kontexten Lembke diskuterar i). Vad han vill åt är att vissa personer rört sig si och så på ett kordinerat sätt med en viss intention, och att det inte kan ifrågasättas (i.e. historiska fakta). Sedan tror jag att Lembke är medveten om att somliga inte tror att dessa händelser har samma typ av mening; Lemkes poäng är inte att det råder enighet ifråga om meningen utan att själva händelsen gick till som den gjorde. Detsamma om frågan "Blev Jesu fysiska, korsfästa kropp, etc". Lembke frågar inte om en betraktelse, utan om huruvida själva händelsen ägt rum. Om sedan någon blir klokare av det, som Lindelöf frågar, är inte det relevanta här (indeed, många skulle bli förvirrade av händelsen). Lindelöf missar poängen. Fortsätt diskutera, det är bra.

  • Andreas Holmberg

    Vem förnekar att K-G Hammar installerades som ärkebiskop 1997? Huruvida han var en kristen, evangelisk-luthersk ärkebiskop till gagnet och inte bara till namnet, kan man verkligen diskutera. Men att han installerades som ärkebiskop i Svenska kyrkan 1997 har jag inte ens hört några sofister förneka. Så det är nog ett fullkomligt invändningsfritt påstående.

    Och visst blir jag klokare på svar A i slutet - för då ruttnade inte Jesus eller åts upp av vilda hundar (som bl.a. Gardell föreslår) utan lämnade en tom grav efter sej. Även om jag inte förstår mycket av vare sej uppståndelsens eller förhärligandets under, behöver jag i varje fall inte tro att evangelisterna skarvade.

    Men om varje svar - även "ja" och "nej" - till syvende og sidst är lika svårbegripligt och öppet för individuella tolkningar, blir ju både frågor och svar skäligen meningslösa, även det av K-G Hammar och mej ivrigt efterfrågade svaret på frågan "Blev Hammarskjöld mördad?" Både frågaren och svararen torde då lika gärna kunna formulera sej ungefär så här: "Blaha blaha blahonga." (Tolka´t hur du vill!).

  • Sten

    Debatten om debatten tycks oundviklig och nödvändig? Men båda debatterna drivs av oförmåga att tolerera andra tolkningar än den egna. Oavsett hur välformulerat och filosofiskt skolat man kan formulera sina argument, så är dom byggda på; "Jag har Rätt - du har Fel!". Gud é me mej, alltså!
    OK - jag har inget problem med att Gud är med dej, men jag har lite svårt med att folk slår fast att med mej kan då Gud rakt inte vara. Han varken kan eller vill, för jag är inte Rättrogen. För bokstavstroende eller för fritolkande. Några av oss finner en ny skatt i Bibeln när vi får läsa den för oss själva, utan nån som förklarar vad den vill säga. Andra behöver vägledning ur andras erfarenheter eller de dogmer traditionell religiös utveckling skapat. Inget är svårare att tolerera än intolerans. Men det är där vi måste börja be och arbeta - i vår egen intolerans. "Den andres" kan vi inte bekämpa. Man kan inte skaka hand med knuten näve.

  • En anonym en

    Till Sten om att ha rätt eller fel.
    Det är ju helt normalt den som framför en åsikt menar att hen har rätt och förklarar varför man tycker att det är rätt. Sedan kan någon peka på varför det är fel och lägga fram sin syn med motivering. Så kan man fortsätta en diskussion.
    Det är helt annan sak att försöka HINDRA någon att uttrycka motsatta åsikter.

  • En anonym en

    Sten: "jag har lite svårt med att folk slår fast att med mej kan då Gud rakt inte vara."
    Man kunde ju redan i början komma överens om att Gud är med ALLA. Sedan borde det vara tryggt att diskutera saker och ting. Det är viktigt att få bort fokuset från personer till diskussionsämnen.

  • Bo Rydén

    Ludvig Lindelöfs genmäle till Lembkes debattartikel får mig att tänka på Tage Danielssons funderingar kring språk och ord i "Grallimatik". Visst kan vi var och en bestämma våra ords innebörd men då försvinner en av språkets grundläggande syften, nämligen att förmedla mening och innehåll mellan människor.

    Naturligtvis blir jag klokare av att Ludvig Lindelöf svarar "Ja" på Lembkes fråga om Jesu död och uppståndelse. Jag förstår måhända inte Lindelöfs hela kristologi i detta svaret, men det förmedlar ändå en viss mening.

    Den postmoderna fäblessen att hävda att inget objektivt finnes och att ingen mening går att förmedla blir ibland lite löjlig i mina ögon.

    "Jag delar inte din åsikt och jag ger mig inte förrän du inser att du inte förstår vad vare sig du eller jag säger" får väl vara den postmoderna Voltaire-felciteringen då.

Mer inom samma ämne
Kristusdebatten
Kristusdebatten
Kristusdebatten
Kristusdebatten
Kristusdebatten
Kristusdebatten
Kristusdebatten