Strukturutredningen 6

Fler pastorat är inte modellen

Strukturutredningen. Om det finns något värde i att tala om Svenska kyrkan i Göteborg bör inte området delas upp i fler pastorat, anser tre debattörer.

Snart ska kyrkomötet behandla strukturutredningen Närhet och samverkan, som bland annat föreslår att flerpastoratssamfälligheter inte längre ska finnas, utan övergå till att bli pastorat. Kyrkostyrelsen har föreslagit två års respit för Göteborgs kyrkliga samfällighet. Orsaken är att
Göteborg ska hinna förbereda en uppdelning i flera pastorat, minst sex stycken men troligen åtta eller nio. En remissomgång i Göteborg med förslaget att bilda sex nya pastorat visade att församlingarna helst av allt önskade behålla samfälligheten. Inget tyder på att kyrkomötet kommer att tillmötesgå detta. Valet står då mellan ett pastorat eller en uppdelning i ett antal.

Vi vill ifrågasätta behovet av en respit och nyttan med en uppdelning. Som skäl mot att låta Göteborg bli ett pastorat har anförts att det blir lika stort som ett genomsnittligt stift i Svenska kyrkan, att kyrkoherdens ställning i ett så stort pastorat som hela Göteborg blir ohållbar, och det demokratiunderskott som uppstår genom att direktval bara sker till hela pastoratets gemensamma kyrkofullmäktige. Låt oss skärskåda dessa tre invändningar.

1 Det är riktigt att det skulle bli ett stort pastorat, men det beror ju helt enkelt på att Göteborg är en stor stad. Pastoratet blir precis lika stort som Göteborgs kyrkliga samfällighet har varit. Varken ekonomiskt eller administrativt blir det någon förändring. I stället för många församlingar och en samfällighet får vi många församlingar och ett pastorat, skillnaden är marginell och borde inte medföra några stora problem. Positivt är att Göteborg då får en pastoral ledning, låt vara att den i praktiken behöver delegeras för att inte bli en chimär.

2 Vi tror att biskopen kan tydliggöra sitt uppdrag även för en kyrkoherde i Göteborg. Uppdragen är olika och hierarkin är tydlig. Eftersom kyrkoherden är domprost har de en naturlig fortlöpande kontakt. Att även domprosten lyder under biskopen är självklart. Naturligtvis kan inte en kyrkoherde utöva personlig pastoral omsorg om alla Göteborgare.

Det kan dock knappast en kyrkoherde med ansvar för 1/6 av dem heller. Det prästerliga ansvaret för enskilda måste i huvudsak utövas av komministrar. Även ledningsansvaret måste förstås delegeras. Men en kyrkoherde borde själv kunna leda sådan verksamhet som delas mellan flera församlingar i pastoratet, exempelvis sjukhuskyrkan, och även genom att skapa kluster av församlingar kunna leda verksamheten i dessa. Tillsynen måste kunna utövas inte bara genom personliga inspektioner utan också genom en ordning för hela pastoratet där kyrkoherdens medarbetare biträder.
Fördelarna med en enhetlig tillsyn är tydliga bland annat på grund av personers rörlighet mellan olika församlingar beroende på var de bor, arbetar, har sina fritidssysselsättningar, med mera.
Enskilda personer och deras familjer kan inte enkelt knytas till en viss stadsdel och det finns skäl för att alla ska behandlas lika oavsett var de söker sin gemenskap eller hjälp. Detta gynnas av ett pastorat.

3 Kyrkostyrelsens förslag till beslut innehåller, jämfört med den ursprungliga utredningen, tydliga riktlinjer för hur pastoraten ska ta hänsyn till församlingarna när de utser församlingsråd. Syftet är att garantera lokalt inflytande. Ett kyrkofullmäktige som bortser från församlingsbornas nomineringar till sina församlingsråd kommer knappast att få förnyat förtroende i nästa val.
Problemen med en uppdelning i flera pastorat är däremot uppenbara, och har belysts i den utredning som stiftet har gjort. Solidariteten kommer att sättas på hårda prov när det gäller fortsatt stöd av gemensamma satsningar som Göteborgs kyrkliga stadsmission, sjukhuskyrkan, skolkyrkan med mera. Begravningsverksamheten kommer att kräva en speciallösning. Bärkraften i de olika pastoraten kommer att variera kraftigt mellan resursstarka områden med hög tillhörighetsgrad, som Askim i söder, och svagare med låg tillhörighet, som Angered och Bergsjön i nordost.

Stiftet kan givetvis inte stödja enskilda pastorat i Göteborg utan att erbjuda samma sak åt andra områden i stiftet som också har en svag ekonomi. Detta kan inte ske utan en höjning av kyrkoavgiften till stiftet, och någon sådan har inte föreslagits i sammanhanget. Om detta är planen så borde den redovisas öppet.
Den avgörande frågan är ändå om vi tycker att det behövs en kyrklig strategisk ledning av mission, diakoni med mera för hela Göteborg, och om vi tycker det finns något värde i att kunna tala om Svenska kyrkan i Göteborg? I så fall bör vi inte dela upp detta område i flera pastorat.
  

 Mats Rimborg (POSK)
ledamot i stiftsstyrelsen, vice ordf  i stiftsstyrelsens församlingsutskott
Jonas Ransgård (M)
ledamot i stiftsstyrelsen, vice ordf i stiftsstyrelsens personalutskott
Tord Nordblom (FK)
ersättare i stiftsstyrelsen, ordf i Fri-modig kyrka i Göteborgs stift

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

Mer inom samma ämne