Fridagarna behövs för återhämtning

Det har kommit till vår kännedom att Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, SKAO, överväger inför kommande avtal att reducera veckoarbetstiden till 38,25 per vecka och att de tidigare så kallade prostdagarna därmed utgår och införa så kallad årsarbetstid.

Dessa fridagar, tidigare prostdagar, är en viss skälig ledighetskompensation i den arbetsbörda vi kyrkoherdar, präster, diakoner och viss mån församlingspedagoger har.

SKAO skriver på sin hemsida att ”En regel som skapar problem i verksamheten är prästernas så kallade ”fridagar” och det är även hos prästerna som vi ser de största problemen med sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.”

Vi, kyrkoherdar i Upplands västra kontrakt, som dagligen arbetsleder präster och andra församlingsmedarbetare upplever inte alls fridagarna som ett ”problem” i verksamheten. Tvärtom, systemet med församlingsarbetstid där alla dagar är ”svarta” och därmed tjänstgöringsdag underlättar förläggningen av arbetet till tider då präster är ålagda att tjänstgöra. Det är en arbetstidsmodell som är anpassad för kyrkans verksamhet som ju ofta är förlagd till tider då andra yrkesgrupper är lediga.

Vi skulle gärna se att fler yrkesgrupper gick över till den arbetstidsmodellen. Det skulle underlätta och förenkla ledningen av arbetet.

De 15 fridagarna som är en kompensation för arbetet på lätthelgerna är utmärkta för återhämtning. Fridagarna ger en annan återhämtning än vad en förkortad arbetstid gör.

Systemet med 38,25 timmarsarbetstid förutsätter schemaläggning långt i förväg och den genomsnittliga veckoarbetstiden varierar både från år till år och från medarbetare till medarbetare. Vars och ens veckoarbetstid kan fastställas först när man vet hur många av årets lätthelgdagar vederbörande ska arbeta. Det ser vi som ett problem!

Det är bra med förenklingar. Men detta är fel väg att gå anser vi.