Kyrkan bör agera på hemmaplan

Klimaträttvisa. Svenska kyrkan kan vara en förebild när det gäller skog och klimat.

Svenska kyrkans kampanj för klimaträttvisa förordar bistånd i världen och förändring i Sverige. Genom att skänka en klimatgåva till kyrkan som baseras på givarens klimatutsläpp är tanken att bland annat stödja kyrkans arbete med ett hållbart skogsbruk i utlandet som dämpar effekterna av klimatförändringarna. För att motverka klimatförändringarna är bevarandet av naturliga skogsekosystem samt ett hållbart och miljöanpassat skogsbruk minst lika viktigt i Sverige som i utlandet.

Svenska kyrkan är Sveriges största institutionella skogsägare efter staten. På Svenska kyrkans hemsida framhålls att: ”Med ödmjukhet för Skapelsen förvaltas skogen för en rikedom av förnyelsebar råvara och hem till djur och växter”. I huvudsak bedriver dock kyrkan storskaligt kalhyggeskogsbruk, vilket sällan innebär en ödmjuk förvaltning av djurens och växternas hem.

I Sverige förfasas vi när regnskog huggs ner på Borneo eller i Amazonas. Men det många inte känner till är att Sverige är en av de skogsnationer i världen som gått hårdast åt sitt naturliga skogsekosystem. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är missgynnade eller hotade, till stor del på grund av att deras naturliga livsmiljöer har försvunnit. Ledande naturvårdsforskning visar att minst 20 procent av arternas livsmiljöer behöver bevaras. I dag är endast cirka 4 procent produktiv skogsmark långsiktigt och formellt skyddad.

Ett flertal internationella forskare med professor Johan Rockström i spetsen bedömer att jordens ekosystem inte kan upprätthålla den nuvarande takten av förlust av biologisk mångfald utan att medföra funktionella kollapser. Mer produktiv skogsmark behöver således skyddas, i kombination med ett mer miljöanpassat skogsbruk. Svenska kyrkan har avsatt cirka 9 procent av sin produktiva skogsmark för naturvård i form av frivilliga avsättningar. Detta är ett steg i rätt riktning.

Skogen påverkar klimatet på flera sätt. Skogen utgör ett lager för kol. Det finns stora mängder kol bundet i träden, och ännu mer i marken. Om man avverkar träden släpps kol ut i atmosfären. Ett kalhygge fungerar som en kolkälla upp till 15 år efter avverkning, och det tar ytterligare tid tills den totala kolbalansen är återställd.

Det kan ta över 100 år för kollagren i marken att återgå till det som fanns innan avverkningen. Skogen har i princip potential att ge klimatnytta om skogsprodukter ersätter fossila ämnen, bränslen eller råvaror med stor klimatbelastning.

Denna klimatåtgärd fungerar dock endast om förnybart bränsle och material verkligen ersätter de fossila. I dag bidrar den svenska skogsindustrin till stora växthusgasutsläpp genom fokus på produktion av kortlivade produkter som papper och kartong.

Klimatförändringarna innebär också ökad stress och sårbarhet för skogen och arterna som lever där. Ett intakt och funktionellt skogsekosystem står emot och återhämtar sig bättre än fragmenterade områden. Ju större skada vi gör på ekosystemet och den biologiska mångfalden, desto större är risken att klimatförändringarna slår hårdare även mot oss människor.

En naturskog bidrar inte bara positivt till klimatet och den biologiska mångfalden utan ökar även markens förmåga att rena vatten och förhindrar läckage av kväve och kvicksilver från marken. Den ger oss även andra ekosystemtjänster såsom ett rikt friluftsliv, rekreation, pollinering, svamp- och bärplockning.

Skogens resurser måste användas uthålligt, både ekologiskt, ekonomiskt och energisnålt. Våra produktions- och konsumtionsmönster måste förändras radikalt, vilket Svenska kyrkan vill visa med sin kampanj om klimaträttvisa.

Vi, undertecknade, sätter därför vårt hopp till Svenska kyrkan. Vi hoppas innerligt att kyrkan i och med kampanjen om klimaträttvisa kan och vill vara en god förebild även på hemmaplan. Svenska kyrkan kan gå i bräschen med att skydda minst 20 procent av sin produktiva skogsmark i enlighet med naturvårdsforskningen.

Därmed skulle kyrkans skogar med höga naturvärden skyddas för klimatets, den biologiska mångfaldens och människans skull. Därtill behöver sättet att bruka skogen förändras för att minska trycket på den biologiska mångfalden och bevara kolinlagringen i skogen. En möjlighet att visa andra markägare i Sverige och internationellt att Svenska kyrkan verkligen bryr sig.

Johanna Sandahl
ordförande, Naturskyddsföreningen
Sebastian Kirppu
Årets miljöhjälte 2011 och Sommarpratare i P1, 2014.
Christer Borg
ordförande, Älvräddarnas Samorganisation och Årets miljöhjälte 2010.
Ellinor Delin, Alva ­Anderberg och Johan ­Moberg
Fältbiologernas skogsnätverk
Stig-Olof Holm, Lisa ­Behrenfeldt och Linnea Helmersson
Skydda Skogen
Amanda Tas
ideell naturvårdare

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
41

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Övrigt
Stockholms stift
Stockholms stift
Luleå stift
Stockholms stift
Göteborgs stift
Uppsala stift
Lunds stift