Kyrkostyrelsen förhalar beslut om kyrkomusiker

Reglering. Promemoria om kyrkomusiker mötte positiva reaktioner. Men kyrkostyrelsen återremitterade förslaget och årets kyrkomöte får det inte på sitt bord.

Allt sedan reformationen har uppdraget som kyrkomusiker varit reglerad i kyrkoordningar och kyrkolag. 1900-talets kyrkomusikerstadga innebar en kvalitetssäkring av kyrkomusiken avseende utbildning, tjänstetillsättningar och verksamhet. Genom det kom kyrkomusiken att bli en viktig del i samhälls- och kulturlivet och en av Svenska kyrkans största kontaktytor, och då inte enbart med de kyrkotillhöriga. Kyrkomusiken är också ett levande kulturarv som behöver förvaltas och utvecklas lika mycket som våra gamla kyrkobyggnader.

Men det som tar tid att bygga upp går snabbt att riva ned. Kyrko­musikerstadgan upphörde att gälla 1990, domkapitlets behörighetsprövning av sökande till kyrkomusikertjänster upphörde 2000, och sedan 2007 finns ingen möjlighet att avlägga organistexamen vid musikhögskola. Samtidigt som dessa reformer genomförts har Svenska kyrkan beslutat om omfattande indelningsändringar vad gäller församlingar och pastorat.

Allt detta har resulterat i en närmast kaosliknande situation vad gäller rekrytering, utbildning och tjänstetillsättningar. Sedan flera år tillbaka dras utbildningsinstitutionerna, och därmed också Svenska kyrkan, med stora svårigheter beträffande rekrytering av studerande i kyrkomusik. Vem vill kosta på sig en lång och dyr utbildning om den sedan visar sig inte ha någon betydelse när församling eller pastorat ska anställa kyrkomusiker?

Denna osäkerhet innebär att folkhögskolor och högskolor/universitet inte alltid kan fylla sina platser, vilket i sig ökar risken för en kvalitetssänkning. Sedan kyrkoordningens tillkomst äger församlingarna möjligheten att behörighetspröva sökande till kyrkomusikertjänster, inte sällan med sökande som har utländska examina. Det finns flera exempel på att detta inte alltid fungerar och att domkapitlen i sin tillsyn inte kan göra något.

Befattningen som kyrkomusiker är alltjämt reglerad i kyrkoordningen. Att en befattning är reglerad betyder inte att den i jämförelse med andra befattningar har ett större värde utan att regleringen behövs för att hjälpa församlingar och pastorat vid rekrytering och därmed säkra kompetens och kvalitet.

Den reglering som i dag finns i kyrkoordningen är föråldrad och hade behövt ses över redan före år 2007 då Bolognasystemet infördes vid högskolor och universitet, liksom före 2014 då de nya storpastoraten kom till. Det måste vara en av kyrkostyrelsens viktigaste uppgifter att se till att det kyrkliga regelverket hålls aktuellt och förse kyrkomötet med förslag till relevanta ändringar.

Det var därför med stor glädje som vi tidigt i våras kunde ta del av en promemoria från kyrkokansliet och Svenska kyrkans utbildningsinstitut med rubriken ”Kyrkomusiker i kyrkoordningen”. I promemorian föreslås bland annat det som så många länge efterlyst, en ny examen med tre nivåer som ger behörighet till anställning som kyrkomusiker i Svenska kyrkan anpassad till nuvarande utbildningssystem, grunderna för validering av äldre svenska och utländska kyrkomusikerexamina, minimireglering av kyrkomusiker för varje församling anpassad till de organisationsförändringar som gjorts inom Svenska kyrkan och att domkapitlen återfår uppgiften att behörighetspröva sökande kyrkomusiker.

Samtliga förslag till förändring är tydliga signaler om att Svenska kyrkan också framgent kommer att efterfråga välutbildade kyrkomusiker och att församlingar/pastorat får den hjälp man behöver för att följa kyrkoordningen när det gäller tjänstetillsättningar. Domkapitlen är genom sin sammansättning och erfarenhet av behörighetsprövningar mycket lämpade för den uppgiften.

Samtliga stift, 39 församlingar/pastorat, samtliga utbildningsinstitutioner samt ett antal övriga intressegrupper inbjöds genom en remiss att lämna synpunkter på förslaget. En stor majoritet, enligt uppgift 80 procent av de svarande, tillstyrkte att förslaget skulle genomföras.

Trots ett från kyrkokansliet väl grundat och genomarbetat förslag, positiva remissvar från stift och församlingar med flera, och ett sedan länge märkbart behov beslutar kyrkostyrelsen att inte lägga fram förslaget till årets kyrkomöte utan återremitterar ärendet. För att fatta ett sådant beslut och ytterligare förhala ett sedan många år akut ärende måste det finnas tungt vägande skäl.

Genom sitt beslut att inte lägga fram förslaget till kyrkomötet har kyrkostyrelsen gjort denna fråga till en valfråga inför nästa års kyrkoval. Vi uppmanar därför samtliga nomineringsgrupper att så snart som möjligt, här i Kyrkans Tidning, redovisa sin syn på detta!

 

Torvald Johansson

Domkyrkoorganist samt sekreterare i Domkyrkoorganisternas förening

Peter Lundborg

Domprost och styrelseordförande i Sveriges kyrkosångsförbund

Ingela Sjögren

Ordförande i Kyrkomusikernas Riksförbund

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.