Det kan vara svårt att se och erkänna privilegier och ännu svårare att avstå från dem
REPLIK
Kerstin Oderhem vill i KT nr 17 ”räta ut frågetecken” om EFS för tidningens förmodat okunniga läsare. Men hon svarar inte på min huvudfråga: vad motiverar i dag att EFS, 0,2 promille av kyrkans medlemmar, kräver och beviljas särskilda privilegier i så kallade samarbetsförsamlingar?
Ja, EFS var en av de många folkrörelser, frikyrkliga, politiska med mera, som växte fram under senare hälften av 1800-talet. Dessa bidrog alla till att på olika sätt skapa det samhälle som är vårt.
Men inte bara i EFS blev ”den kristna tron […] personlig på ett nytt sätt”. Tidigare, samtida och senare exempel finns både inom och utanför kyrkan.
Att EFS under 1960-talet deltog i småkyrkorörelsen behöver inte heller betyda att just den arbetsformen är den bästa nu, 60 år senare. Ompröva!
Kerstin Oderman lyfter fram vad hon menar är positiva särdrag, speciella för just EFS: mission, bibelstudier, lekmannaarbete. Men allt detta finns ju i hela Svenska kyrkan, för alla som vill! Lekmännen har till exempel sedan länge ett stort och växande ansvar. Även ”förenklade gudstjänster” nämner hon som
ideal.
Är då förenkling verkligen vad kyrkan behöver – i dag? Mera av Hasse å Tages Pastor Jansson? Är det inte snarare mer reflektion och fördjupning?
Ja, medlemmarna i EFS bidrar som alla andra genom kyrkoavgiften. Men detta är väl självklart och inte ett skäl till positiv särbehandling? Ibland kan förstås samarbetskyrkornas kollekter gå till Act, men genom avtalen undantas de från bestämmelserna om stifts- och rikskollekter. Act garanteras tre kollekter per år. Men i princip kan en rikskollekt till Act ersättas av en kollekt till en studentförening som stöder EFS konservativa syn på hbtq-personer. (Se EFS policydokument från 2017.)
Kyrkan har brukat stå ”mitt i byn”, lätt tillgänglig för dem som bor inom rimligt avstånd. När tjänster utlyses tar man hänsyn till de lokala behoven, demografiska och andra. Den som söker en församlingstjänst förutsätts normalt arbeta med dem som bor där i första hand. Samarbetsavtalen innehåller krav på EFS inflytande över alla tjänster i den lokala församlingen. Så ställs i en annons det explicita kravet att den sökande skall ha ”en positiv inställning till EFS”.
En snävt definierad krets, politisk eller religiös, kan upplevas som en trygghet för dem som tillhör den, men den kan också upplevas som på en gång kvävande och exkluderande. Se SVT:s dokumentärserie Gud som haver barnen kär där även EFS är representerat! För den som vill få ett bibliskt perspektiv på grupperingar bland kristna vill jag rekommendera 1 Kor. kap. 1.
Samarbetsavtal är inte vad Paulus förordar, men väl att ”inte dela upp er i olika läger”.
EFS tillhör och ryms inom Svenska kyrkan. Men EFS betonar samtidigt en unik särställning med åtföljande privilegier. Det kan vara svårt att se och erkänna privilegier och ännu svårare att avstå från dem. Men det kan vara nyttigt, nödvändigt – och till och med befriande.
Låt alltså EFS medlemmar rätt och slätt tillhöra Svenska kyrkan och arbeta med oss andra på samma och lika villkor!
Cecilia, Cervin
LÄGG TILL NY KOMMENTAR