Låt kyrkan fungera som en medlemsstyrd folkrörelse

Lars-Olof Strufve

Det är de som har erlagt de högsta medlemsavgifterna som varit de första att lämna kyrkan. Proportionella avgifter av typ beskattning måste snarast avskaffas. Alla ska naturligtvis betala samma avgift för samma andliga service, anser Lars-Olof Strufve.

Några av de viktigaste förutsättningarna för demokrati är fria och hemliga val och ett system med val mellan flera partier. I ett stort antal församlingar/pastorat fanns det bara en lista vid val till kyrkofullmäktige och bara en så kallad nomineringsgrupp. En sådan församling har blivit en kyrklig enpartistat. Det räcker med en röstande, fler röstande påverkar inte.

Det svala intresset och låga valdeltagandet bottnar självfallet i medlemmarnas ringa möjligheter att påverka.

En demokratisk, levande folkkyrka kan inte bestå av en liten aktiv grupp, vilka i praktiken väljer sig själva. Kyrkan ogillar politiska partier. Det ska vara nomineringsgrupper. Ett parti har en medlemsorganisation och ett program av vilket det framgår vad det, om det får förtroende vill genomföra. Medlemmarna nominerar i provval kandidater till valen och fastställer i demokratisk ordning vid årsmöten och stämmor valsedlar till respektive val.

Nomineringsgrupperna består oftast av ledamöter, vilka själva önskar bli omvalda och några nya som gruppen accepterat. Dessa personer nominerar sig själva och fastställer valsedeln. Program är, liksom medlemsorganisation, sällsynt. De påstår sig vara opolitiska eller politiskt obundna. Det är frestande att kalla dem opålitliga.

I Helsingborg var 1977 drygt 90 procent av befolkningen medlemmar i svenska kyrkan. 2016 var motsvarande siffra 55 procent och minskningen fortsätter med drygt 1 procent per år. Raset ska stoppas säger de kyrkopolitiskt verksamma, genom minskning av kostnader, avyttring av fastigheter, större enheter och mer musik. Församlingar med högt medlemsantal utgör undantag.

På 1990-talet var det många som regelbundet mottog den andliga service kyrkan tillhandahöll. Åtskilliga andra deltog inte minst i de kyrkliga högtiderna som till exempel julens gudstjänster. Det var självklart att gifta sig i kyrkan, döpa och konfirmera sina barn, liksom att begrava sina döda.

Nu tillhandahåller kommunen alternativ i form av borgerlig vigsel och begravning. Namn på barn registreras vid namngivning. Kyrkan har inte längre monopol på högtidliga ceremonier.

Medlemsavgiften till kyrkan är proportionell som en skatt. Det innebär att medlemmen betalar 1-1,5 procent av inkomsten. Beroende på inkomsten blir det för flertalet förvärvsarbetande en avgift på 250 kronor upp till 750 kronor per månad.

I en tid där traditionernas roll bleknar, frågar sig alltfler om den service som medlemskapet ger tillgång till är värt medlemsavgiften. Det är de som har erlagt de högsta medlemsavgifterna som varit de första att lämna kyrkan. Proportionella avgifter av typ beskattning måste snarast avskaffas. Alla ska naturligtvis betala samma avgift för samma andliga service.

De tidigare kyrkliga kommunernas beslutade församling var kyrkostämman. Det var en direktdemokrati där kyrkans medlemmar fattade besluten och valde kyrkonämnd. Kyrkoordningen stadgar bland annat om val och beslutsfattande som om kyrkan alltjämt var en myndighet. När Svenska kyrkan var en statlig myndighet var församlingen en primärkommun och verksamheten i församlingarna reglerades i lagen om församlingsstyrelse. Så är inte fallet längre.

När kyrkan skiljdes från staten (Lag om Svenska kyrkan) blev Svenska kyrkan ett av flera religiösa samfund. Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt 4 kapitlet i lagen om kulturminnen (KML). Alla kyrkor byggda före 1940 är skyddade, samt några nyare som har ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkan erhöll dock den förmånen att staten driver in medlemsavgifterna.

En levande folkkyrka bör fungera som en medlemsstyrd folkrörelse. Kyrkostyrelsen borde tillsätta en utredning om en ny, modernare, mer demokratisk och mindre kostsam organisation.

Kyrkovalet, som var en dyr kopia av de allmänna valen, kostade 160 miljoner kronor. Enbart valet till kyrkomötet kostade 70 miljoner kronor. Det blir 235 kronor per röstande. De allmänna valen kostade 36 kronor per röstande. I Finland kostade kyrkovalen 18 miljoner.

På församlingsplanet bör direktdemokrati med kyrkostämma återinföras. Stämman väljer kyrkoråd, andra organ och ombud till pastoratets fullmäktige och fullmäktige väljer ombud till stiftsstämma. Församlingar kan samverka i pastoratsfullmäktige. Stiftsstämman utser ombud till kyrkomötet.

Rationalisera, avyttra överflödiga fastigheter och spela gärna god och glad musik, men bygg inte upp storpastorat. Satsa på en, på församlingarna byggd, demokratisk folkkyrka med enhetliga medlemsavgifter.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Lars-Olof Strufve,
2 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.