Satsa på global solidaritet

Tänk att vi i Svenska kyrkan tillsammans samlar in 175 miljoner kronor varje år till vårt internationella arbete! Det är oerhört glädjande att så många människor i Svenska kyrkan bär det gemensamma ansvaret för internationell mission och diakoni. Detta engagemang är själva grunden för att många av våra samarbetskyrkor och partner kan genomföra ett livsviktigt arbete för människor som lever i utsatthet och bidrar samtidigt till att bygga hållbara kyrkor för framtiden.

Idag, när ekonomiska kriser slår hårt mot många länders ekonomier är det viktigare än någonsin att ge uttryck för den globala solidariteten med bröder och systrar i andra delar av världen.

För att arbetet fortsättningsvis ska vila på stabil grund behöver vi se över hur detta arbete finansieras. Idag ligger insamlingsresultatet på en rätt hög nivå, men på senare tid har vi kunnat konstatera att församlingskollekter och jul- och fasteinsamlingar till förmån för Svenska kyrkans internationella verksamhet minskar. Det finns olika skäl till det, inte minst att antalet gudstjänstbesökare minskar och att vi bär mindre kontanter på oss. En annan förklaring kan vara att vi generellt ser om våra utgifter när framtidsutsikterna är osäkra.

Därför vill vi utmana alla Svenska kyrkans församlingar, som nu är inne i slutfasen av sitt budgetarbete, att tänka nytt. Utgångspunkten för våra ekonomiska bidrag till våra systerkyrkor är att vi genom dopet förs in i en universell gemenskap och hör samman i en världsvid kyrka. Som syskon hör vi samman. Delaktigheten i den globala världsvida gemenskapen är en viktig grund för Svenska kyrkans självförståelse och identitet. Under de senaste två åren har vi från den internationella nämndens sida öppnat för en bred diskussion tillsammans med styrorgan, stift och församlingar om vår gemensamma identitet för Svenska kyrkans internationella arbete. Det har varit en öppen process där många röster har kommit till tals och som lett fram till formuleringar omkring vision, uppdrag och bärande värderingar för det internationella arbetet. Denna breda process har nu nått sitt mål efter att ha påverkats av både enskilda eldsjälar i internationella grupper liksom av oss biskopar i den internationella nämnden. På många sätt har det varit en unik process, där vi hittar fram till det som är gemensamt i vision och uppdrag.

Detta arbete bör nu ges en ny ansats också i sättet att utforma stödet till vårt arbete. Vi tror att det ideella engagemanget som enskilt givande, kollekter och deltagandet i insamlingskampanjer är uttryck för, är av grundläggande betydelse och oerhört viktigt även fortsättningsvis. Men det behöver kompletteras med ett genomtänkt och långsiktigt stöd från församlingar och stift.

Hela tanken med att integrera Svenska kyrkans internationella arbete i församlingars och stiftens liv har varit att få in det i centrum av församlingarnas verksamhet. För att skapa en större institutionell bärkraft för det internationella arbetet menar vi att alla stift och församlingar bör göra ett gemensamt åtagande om att anslå minst en procent av budget för Svenska kyrkans internationella arbete. Det skulle vara ett klart och tydligt uttryck för vår vilja att låta internationell mission och diakoni vara en integrerad del i församlingars grundläggande uppgift. I dag är det ett fåtal församlingar som har en procentmål i sina budgetar. Sammantaget ger det cirka 6 miljoner kronor.

Det kan jämföras med vår systerorganisation, det evangelisk-lutherska missionssällskapet i Finland, Felm, som varje år får in cirka 70 miljoner kronor i församlings- och stiftsanslag eftersom varje församling gör ett åtagande, vid sidan av frivilliga kollekter, om att sätta av minst två procent för internationellt arbete. Felm, stiften och församlingar sluter gemensamma avtal om detta åtagande. Det borde inte vara en omöjlighet att åstadkomma något liknande i Svenska kyrkan.

Som biskopar med starkt engagemang för det internationella arbetet vill vi utmana alla beslutsfattare i stift och församlingar att tillsammans med oss värna enprocentmålet i stiftens och församlingarnas anslag till det internationella arbetet. Det kan vi som en av världens rikaste kyrkor klara av.

Hans-Erik Nordin
Eva Brunne