När kollekthåven dyker upp har många ingen aning om vad man ska ge till. Det behövs skärpning så att kollektändamålet kungörs, uppmanar debattören.
Kollekterna är ju viktiga för många av kyrkans verksamheter eller som stöd till olika aktiviteter, hjälparbete, det som ligger i förlängningen av den kristna etiken. Men i gudstjänstsammanhangen slarvas det ofta med detta; ja det händer till och med att man glömmer att kungöra kollektändamålet, så när kollekthåven dyker upp har man ingen aning om vad man ska ge till!
Jag har inga synpunkter på när i gudstjänsten kungörelsen görs, huvudsaken är ju att det görs innan själva kollektupptagandet. Något mer än själva namnet på kollektändamålet borde man kunna åstadkomma. Att till exempel bara säga att kollekten går till Svenska kyrkans internationella arbete, ACT, tycker jag inte räcker. Många, kanske tillfälliga, gudstjänstbesökare har ju ingen aning om vad detta mer konkret innebär.
Det kan ju vara olika ändamål ute i världen angivna i det kollektcirkulär pastoratet fått eller rekvirerat, förhoppningsvis. Det är inte konstigt att Svenska kyrkans internationella arbete fått minskade intäkter de senaste åren när detta inte alltid fungerat ute i församlingarna.
Ofta läser till exempel kyrkvärdar upp kollektändamålen och har inte alltid fått den information de behöver till detta. Då blir ju också informationen till gudstjänstbesökarna torftig och kanske själva kollekten också.
Så skärpning ansvariga präster med flera. Detta borde väl också vara något för biskoparnas visitationer?
LÄGG TILL NY KOMMENTAR