Skarpt läge för kristen tro

Eller omoget, fegt och aggressivt, för att citera några uttryck i replikerna (Kyrkans Tidning 35/11) till vår artikel (Kyrkans Tidning 34/11). Men om man inte ser värdet av att klargöra sin identitet ens inom den egna kyrkan, hur går det då med identiteten i förhållande till ”andra”? Våra kritiker har bitvis haft svårt att läsa innantill, så vi gör nu ett nytt försök att lyfta frågorna:

2. Kristendomen växer ur judendomen. Därför finns inom våra båda religioner gemensamma metaforer och trosuppfattningar, gemensamma texter och överensstämmelser vad gäller synen på att heliga texter måste tolkas. Att tala om att Gud är en med judendomen som resonansbotten är därför en annorlunda utsaga än den ovan. Men mellan judendom och kristendom finns givetvis också stora skillnader. På djupet delar vi inte gudsuppfattning: Kristus – Guds Son, Messias – är kristendomens kärna och kyrkans existensberättigande.

4. De som krattat manegen för Sverigedemokraterna är de som skapat det debattklimat där den sverigedemokratiska retoriken ”man får inte prata om det” gått hem hos väljarna och uppfattats som en sanning. Lite självrannsakan hos dem som ständigt ropar ”sverigedemokrat” vore klädsamt.

6. De som hälsar debatten om identitet är dock väldigt många. Det vittnar om en arrogans hos kyrkans ledning att man inte redan trätt in i diskussionen. Eller ser man redan – som en del gör – Svenska kyrkan som ett slags allmänreligiös paraplyorganisation, en religionens snälla storebror som måste ta hand om de andra?

8. Vi lyfte i vår artikel fram exempel. Detta uppfattas som att vi polariserar eller ger en onyanserad bild av islam. Vår artikel handlade inte om islam, utan om lärofrågor och värderingar som aktualiseras i den interreligiösa dialogen. Vi är båda religionsvetare och vet naturligtvis att religioner är mångfacetterade.

CHRISTER HUGO kyrkoherde och skribent
teol dr, skribent och präst

Kristen Opinion