Biskopen Claes-Bertil Ytterberg i Västerås har, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, öppnat ett samtal om formerna för förvaltningen av Svenska kyrkans prästlönetillgångar.

Västerås stift har också önskat att bolagisera sin skogsförvaltning. Det har ifrågasatts om detta är i överensstämmelse med gällande kyrkoordning, ändå beslöt stiftsfullmäktige i Västerås stift att påbörja bolagiseringen.  Beslutet överklagades till Svenska kyrkans överklagandenämnd – kyrkans högsta domstol i förvaltningsfrågor. I november 2006 upphävde överklagandenämnden stiftsfullmäktiges beslut. Någon rättelse av verkställigheten har ännu inte ägt rum.

Om någon kyrkotillhörig anser att något organ inom Svenska kyrkan fattat ett beslut i strid med kyrkoordningen, kan det överklagas i enlighet med den demokratiskt beslutade kyrkoordningen. Om det överklagade beslutet upphävs ska rättelse av verkställigheten äga rum. Om däremot det organ som fattat det överklagade beslutet inte bryr sig om överklagandenämndens utslag, finns i kyrkoordningen inga sanktioner föreskrivna – kyrkoordningen bygger på församlingarnas och stiftens lojalitet.

Det som nu oroar mig är, när företrädare för Västerås stift genom att väcka debatt kring en av genom kyrkostyrelsens försorg gjord utredning (SKU 2007:1) försöker dölja sin obenägenhet att följa överklagandenämndens beslut. Om en stiftsjägmästare inte vill underordna sig kyrkoordningen är det närmast egendomsnämndens och stiftsfullmäktiges ansvar. Om däremot stiftets biskop inte tar initiativ i frågan är det mera bekymmersamt. Lojaliteten inom Svenska kyrkan gentemot den gemensamma kyrkoordningen är enligt min övertygelse fundamental för dess sammanhållning.

Carl Gustaf von Ehrenheim
kyrkomötets fd ordförande