Så bra att Anders Sterzel utifrån sitt tidigare debattinlägg ”är alla förtroendevalda fridlysta”, nu levererar nya infallsvinklar. Med rubriken ”hjälp de förtroendevalda” undervisas vi förtroendevalda om vårt gemensamma uppdrag enligt kyrkoordningens inledande bestämmelser.
Till skillnad från debattören är jag övertygad om att församlingens grundläggande uppgift om att fira gudstjänst, bedriva undervisning, diakoni och mission sitter väl rotat i varje förtroendevald i Svenska kyrkan. Dessutom är väldigt många ledande förtroendevalda i respektive församling väl förtrogna med förtydligandet i kyrkoordningen om kyrkoherdens utökade ledningsansvar. Förvisso har jag inte tolkningsföreträde till detta förtydligande (KO 2.kap 5§), men ställer mig frågande: är det inte den andlige ledaren, nämligen kyrkoherden i varje församling, som – uppbackad av arbetslaget – då ska föra upp församlingsfrågor på kyrkorådets dagordning, församlingsfrågor som därefter ska bifallas alternativt avvisas utifrån de budgetramar som finns tillgängliga i församlingen?
Det finns så många förtroendevalda i Svenska kyrkan som brinner för Jesus, men lågan får ofta inget syre när den dubbla ansvarslinjen inte fungerar i församlingen.
Jag upplever att prästen Anders Sterzel dömande attityder gentemot förtroendevalda i största allmänhet är signifikativt i allt för många församlingar. Lite självkritik, tack!
När Anders Sterzel ondgör sig över förtroendevalda med formuleringen”. Det verkar viktigare med bergvärme till en kyrka som det kommer tio besökare till en gång i månaden än att få fler att möta Jesus i denna kyrka”, så finns det utrymme för reflektion.
Jag tror att det finns en anmärkningsvärd överrepresentation av präster och kantorer inom Svenska kyrkan som lever i den villfarelsen att alla församlingsbor har ett eget ansvar för sitt deltagande i gudstjänstfirandet. Om då församlingsborna i största allmänhet uteblir från det mest centrala i församlingens verksamhet, nämligen gudstjänsten, förvånar det mig att så många av personalkollektivet i församlingen ändå känner gudstjänsten komfortabel med besökare som inte är många fler än vaktmästare, kantor, präst och någon ditkommenderad kyrkvärd.
Vi förtroendevalda som ödmjukt spelar på vår planhalva i den dubbla ansvarslinjen känner en viss besvikelse över andemeningen i Anders Sterzels debatt.
Med utgångspunkt från debattörens senaste debattrubrik ”hjälp de förtroendevalda” kommer onekligen en följdfråga upp: Vem är det egentligen som behöver hjälp?
Gert Ivarsson
Kyrkvärd Ängelholm
LÄGG TILL NY KOMMENTAR