Ann Heberlein har varit i Visby och förlorat sitt förtroende för Svenska Kyrkan. Men jag tror att hon har missförstått en del av vår verksamhet och våra gudstjänster.
replik
Ann Heberleins krönika
Nikodemusmässorna är vår insats för missionen här hemma eller som det hette före är 2000 evagelisation, en av kyrkans fyra huvuduppgifter. Målgruppen där är sökarna, som kommer liksom Nikodemus till Jesus om natten. Hur mission i vårt eget land ska gå till måste vi ju kunna diskutera. Ska det ske genom en stark karismatisk rörelse som OAS-rörelsen? Ska det ske genom en lågmäld rörelse av att leva ett kristet liv i praktiken som Focolarerörelsen eller genom en intellektuell rörelse som Kristen Humanism och Samhällssyn?
Men det Heberlein efterlyser är våra vanliga högmässor där vi tillber Gud i Ande och sanning och fördjupas och helgas i vår tro. Hade hon tagit del av hela veckans utbud i Visby domkyrkoförsamling hade hon sett att vi firar högmässan och mässan som i 2000 år på många håll i församlingen. Under vintern kan man fira högmässan med en genomtänkt kristen undervisning i fyra olika kyrkor vid fyra fem olika tider under söndagen. Det finns högtidliga högmässor med enastående nyskriven musik av vår framstående organist Claes Holmgen, det finns ungdomliga lovsångsmässor och enkla, nära innerliga gudstjänster. Då kan vi be, lovsjunga och tillbe Gud och lyssna till Guds ord och få höra förlåtelsens ord genom prästens avlösning. Under veckan finns det fem traditionella veckomässor samt två tre mer utåtriktade mässor, dit såväl nya som gamla grupper av människor söker sig. Kom tillbaka en vecka under vintern!
Kerstin Falk
Visby
LÄGG TILL NY KOMMENTAR