Kallelse är svaret kyrkan kan ge

Kallelse. Frågan om kallelse aktualiseras med anledning av biskopsvalet i Karlstad. Men det är också ett nyckelbegrepp för kyrkan att kommunicera i en tid när allt fler söker mening med livet och vardagen.

Vid tisdagens hearing med biskopskandidaterna i Karlstads stift ställdes frågan ”vad betyder ordet kallelse för dig? Vad kandidaterna svarade går att se och höra på stiftets hemsida så här i efterhand. Att den är relevant att ställa handlar inte bara om att uppdraget som biskop kan ses som en kallelse, utan också att den frågan är central i en luthersk kyrka och kanske skulle kunna vara det också i samtiden.

För våra förfäder var valmöjligheterna i livet ofta små. Genom kulturell kloning blev pappa lik sin pappa och mamma sin mamma. Det fanns ett färdigt mönster att följa när det gällde yrke, make eller maka, en plats att bo på och en gud att tro på. För människor vars vardag handlade så mycket mer om fysisk överlevnad än vår var det ibland kanske också en nödvändighet.

I dag tycks det hänga på den enskilda individen om det ska finnas någon mening med livet, när ingenting är riktigt givet längre. I det ligger både en stor glädjande frihet och en valfrihetens ångest över hur var och en ska finna det rätta svaret på vem jag är och kunna uppnå sin fulla potential som människa.

Här är det intressant att jämföra med luthersk kallelseetik om varje människas uppdrag i skapelsen. Med tiden har den blivit ett uttryck för kyrkligt anställda som biskopar, präster och diakoner samt en och annan sjuk- eller undersköterska, med den lågt betalda, men viktiga uppgiften att vårda människor. Kanske har vi därmed förlorat något väsentligt i synen på vad det är att vara människa.

När Svenska kyrkans forskningschef Cecilia Nahnfeldt skriver om luthersk kallelse ifrågasätter hon visserligen hur denna tanke historiskt sett har blivit ett maktens verktyg för att skapa hierarkier i samhället, snarare än ett uttryck för andlig frihet. Men hon konstaterar också att denna tanke hos Luther först och främst handlar om en Gudsrelation, som kan ge mening åt den enskilda människans vardag. Där finns det inget resultatfokus eller någon självcentrering, utan en vila i att finnas till för någon annan med uppgiften att skapa liv.

Här finns onekligen en relevant uppgift för den kristna kyrkan. I forskningsstudien Medlem 2010 konstaterade religionssociologen Jonas Bromander att människor med en personlig gudstro och ett aktivt gudstjänstdeltagande har en betydligt starkare känsla av att livet har en mening, oavsett ålder. Till det behövs också ett socialt sammanhang att ingå i.

Det går naturligtvis att invända att den kristna tron inte är en självhjälpsmetod och därför inte kan hanteras instrumentellt på detta vis. Samtidigt skulle det vara ett sätt att möta människor där de faktiskt befinner sig idag, med ett aktivt sökande efter olika tekniker för att nå inre frid.

Att våga tro att Gud har en individuell kallelse och ett mål med den enskilda människan, som inte går ut på att bli så till synes lyckad som möjligt, kan onekligen vara evangelium för vår tid.

 

Jonas Lindberg

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
905

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Växjö stift
Uppsala stift
Härnösands stift
Stockholms stift