Kyrkan behöver en egen musikhögskola

Kyrkostyrelsen har nyligen föreslagit förändringar i kyrkomusikerutbildningen i en skrivelse till kyrkomötet. I förslaget saknas dock bestämmelser om att stiftsstyrelsen ska kunna föreskriva ett högre antal musiker än en eller att domkapitlet ska avgöra vilken utbildningsnivå dessa musiker ska ha.

Det har fått bland annat domkyrkoorganisternas förening att reagera på Kyrkans Tidnings debattsidor. Medlemmarna menar att avsaknaden av krav på examen gör att studenter väljer att inte gå färdigt sin kyrkomusikerutbildning, eftersom de vet att de får arbete i alla fall. Det är förmodligen en helt riktig slutsats, men det saknas också beståndsdelar i svaret på hur kyrkan ska få tillräcklig musikalisk kompetens framöver.

Till att börja med lockar kyrkomusikerutbildningarna runt om i landet i dag alldeles för få sökande för att fylla Svenska kyrkans behov av nya musiker. Det gör att musikhögskolorna förlorar intresset för och de ekonomiska möjligheterna att bedriva utbildningen, eftersom den dessutom har de dyraste utbildningsplatserna.

I en komplett kyrkomusikerutbildning ska i dag också ingå kurser på utbildningsinstitutet i Lund eller Uppsala. Att flytta dit för en kortare period från den ursprungliga studieorten kan vara svårt för den som har familj, men kan tyvärr också upplevas som omotiverat för den som mest av allt längtar efter att få komma ut och pröva sina musikaliska vingar.

Också där uppstår nämligen problemet med att en ofullständig examen inte behöver vara ett hinder för anställning i någon av Svenska kyrkans församlingar.

Ett tänkbart sätt att lösa också dessa sidor av rekryteringen av kompetenta kyrkomusiker vore därför att Svenska kyrkan startar en egen högskoleutbildning med statlig finansiering. Genom att samla alla blivande kyrkomusiker på samma ställe blir den utbildningsreform som ledde fram till det nuvarande utbildningsinstitutet mer komplett. Det gör också att det bör gå att få bättre ekonomi i utbildningen än vad som är fallet i dag med ett fåtal studenter spridda på olika institutioner över landet.

För att göra länken mellan musikerutbildningen och kurserna på utbildningsinstitutet enklare för studenterna skulle denna nya högskoleutbildning förslagsvis förläggas till Uppsala. Eftersom det är en komplicerad process att få en utbildning godkänd av Universitetskanslerämbetet vore det enklaste i så fall att använda en befintlig högskola som redan besitter den kompetensen, som exempelvis Johannelund. Ett alternativ kan också vara Ersta Sköndal, som åtminstone finns i närområdet och som redan i dag bedriver kyrkomusikerutbildning.