Så kan Svenska kyrkans unga bli fler

Det är 25 år sedan Svenska kyrkans unga bildades, genom att Ansgarsförbundet slogs samman med Kyrkans ungdom. Tanken var att ett gemensamt förbund för barn och unga skulle stärka de ungas röster i kyrkan.

Nu önskar fem kyrkomötesledamöter på KT:s debattsida att man går ett steg längre och ger Svenska kyrkans unga ”ett officiellt erkännande som Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation”. Spännvidden bland artikelförfattarna – hela fyra olika nomineringsgrupper är representerade – kan tänkas spegla förslagets breda förankring.

Även om det är svårt att avgöra exakt vad som avses med ”officiellt erkännande” finns något vällovligt i initiativet. Det som stärker barns och ungas röster och perspektiv i kyrkan är principiellt av godo. Debattörerna tycks mena att bollen för ett sådant erkännande ligger hos Svenska kyrkan, eftersom Svenska kyrkans unga ”har levererat”. Denna bedömning gör dock inte alla.

Om man gör anspråk på att vara Svenska kyrkans officiella barn- och ungdomsorganisation måste man börja med att organisera de barn och unga som faktiskt finns i Svenska kyrkans verksamheter. Först då blir man en trovärdig röst och får den volym som krävs för att kunna sätta kraft bakom ord och utspel.

Svenska kyrkans unga har 14 000 medlemmar. Det är en blygsam siffra om man jämför med konfirmander, unga ledare och körsångare. I Svenska kyrkan finns ungefär 27 000 konfirmander, knappt 9 000 unga ledare och dessutom finns nästan 30 000 barnkörsångare och 5 500 sångare i ungdomskörerna. Summerat alltså drygt 71 000 barn och ungdomar. Den dag som Svenska kyrkans unga organiserar majoriteten av dessa verksamheter, blir det enklare att betrakta dem som kyrkans officiella barn- och ungdomsorganisation. Innan dess är det svårare att vara trovärdig.

Det är konstigt att denna organisering inte har skett. Medlemskapet är kostnadsfritt och innehållsligt odramatiskt att ”sälja in”: som konfirmand eller ung ledare och körsångare i Svenska kyrkan bjuds du in som medlem i kyrkans barn- och ungdomsorganisation. Alla skulle vinna på en sådan lösning: Svenska kyrkans unga får ett stort medlemslyft och blir kyrkans självklara organisation för barn och unga.

Församlingarna erbjuds ett bidrag för alla medlemmar man lyckas rekrytera, vilket kan gå tillbaka till verksamheten i form av böcker eller läger.

De unga får en ram för och ett mervärde av sitt engagemang i kyrkan. Om medlemskapet dessutom är förknippat med vettigt innehåll – bra läger, spännande resor, kul medlemstidning – är det tänkbart att många stannar kvar som medlemmar också efter sin tid som konfirmand, ung ledare eller körsångare.