Demokratiskola. Alla behöver vi hålla våra demokratiska färdigheter levande. Ett sätt att värna demokratin är att träna oss i den. Och erfara att den fungerar.
Förra veckan var jag på två årsmöten. Det är sådana tider nu. Föreningsmedlemmar samlas för att utöva demokrati inom föreningslivet. Verksamhetsberättelser läses upp, revisionsberättelser läggs till handlingarna och styrelser beviljas förhoppningsvis ansvarsfrihet.
I föreningsdemokratin gäller följande: en medlem en röst, och ett gemensamt åtagande i form av stadgar.
Enligt siffror från SCB var 2013 ca 6,3 miljoner personer i Sverige medlemmar i någon förening. Av dessa var 40 procent aktiva som medlemmar.
När jag var tonåring formades jag genom föreningslivet. Jag satt med i en juniorstyrelse, vi fick gå kurser i mötesteknik och vi lärde oss att driva en fråga som vi tyckte var viktig. Vi lärde oss också att beslut fattade i demokratisk ordning var de som gällde, även om jag själv hade röstat emot.
Föreningslivet är en slags skola i demokrati. Som medlemmar lär vi oss hur demokratiska processer fungerar och hur vi medverkar till beslut i demokratisk ordning. Att vara en del av föreningsdemokratin är att vara en del av att bygga ett demokratiskt samhälle och att forma varandra till samhällsmedborgare.
Om vi vill värna demokratin behöver vi engagera oss i de demokratiska processerna i föreningslivet. Om vi vill att många ska ha grundläggande färdigheter för att kunna engagera sig politiskt är föreningslivet en god jordmån för det.
Om vi vill att många ska kunna driva opinion, debattera och protestera inom ramen för det demokratiska projektet bidrar föreningslivet till det. I den demokratiska skolan lär vi oss också att bli goda förlorare och ödmjuka vinnare. Även när det inte fungerar idealt kan demokratin fungera, det är väl lite av poängen. Demokratin är starkare än den svagaste länken.
Från årsmötet för en av Göteborgs stora idrottsföreningar rapporterades om hätsk stämning, buande och medlemmar som lämnade mötet i protest. Men det finns en struktur som bär. Det är inte den som buar starkast som bestämmer. Och en ny ordförande valdes, enligt pressen med ett ”rungande ja”.
Som medlem i en förening kan jag vara relativt passiv. Jag är med därför att jag tycker att föreningen gör något viktigt, och med min medlemsavgift vill jag bidra till det som föreningen står för.
Om jag tycker att föreningen gör något som jag inte vill bidra till väljer jag kanske att gå ur. Men till skillnad från att vara klubb-”medlem” hos en butikskedja ger ett medlemskap i en förening en möjlighet att påverka genom att göra sin röst hörd på föreningsstämman. Föreningsmedlemmen kan skriva en motion om förändring eller själv välja att engagera sig mer genom att ställa sig till förfogande för förtroendeuppdrag.
Föreningslivet hjälper oss att engagera oss i samhället på ett demokratiskt sätt. Om vi vill värna och stimulera demokratin är engagemang och stärkande av föreningslivet ett bra och viktigt verktyg, och nödvändigt.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR