Vi måste ta bättre hand om den ovärderliga diakonin

Jonas Eek opinionschef

Diakoni. I församlingarnas ledning finns ofta en okunskap eller ointresse för diakonala frågor. Ett av flera problem som lyfts i en ny studie i Stockholms stift.

Diakoni är att tro med händerna. Mycket av det diakonala arbete som görs är ovärderligt för såväl kyrka som samhälle. Ibland kan det dock finnas en diskrepans mellan retorik och praxis, och med en tendens bland kyrkliga företrädare att överdriva och till och med exploatera diakonins roll, till exempel i PR-syfte. Det hävdar Charlotte Engel och Elisabeth Christiansson, forskare på Ersta Sköndal Bräcke högskola i rapporten Diakonins strukturer, om den församlingsdiakonala verksamheten i Stockholms stift.

Stiftsstyrelsen i Stockholm har beställt rapporten – ett utmärkt initiativ. Det borde vara en självklarhet att återkommande analysera församlingarnas och medarbetarnas förutsättningar att kunna fullfölja och utveckla sina uppdrag. Bakom en sådan hållning finns den pastorala ambition som framkommer i detta projekt: en uppriktig önskan att de människor som söker sig till kyrkan – i det här fallet kyrkans diakoni – ska mötas av trygga och väl rustade diakoner som kan att erbjuda hjälp och stöd. Det är en fråga om professionalitet.

Det finns flera skäl till att kyrkans diakoni är särskilt angelägen att lyfta. (1) Samhälleligt då kyrkans diakoni verkligen behövs i en samtid när nöden är stor, ensamhet breder ut sig och många faller utanför sammanhangen. (2) Kommunikativt eftersom diakonin är en verksamhet som värderas högt av många och ofta är ett motiv till medlemskap i kyrkan. (3) Organisatoriskt då det uppenbarligen finns en utbredd kunskapsbrist om det diakonala uppdraget.

Den okunskapen är det mest iögonfallande i rapporten. Christiansson och Engel menar att det ofta finns en ”okunskap och/eller ointresse för diakonala frågor […] hos församlingarnas styrelse och ledning och inom stiftets förtroendemannaorganisation [som] försvårar eller snarast omöjliggör” verksamheten.

Det är knappast förvånade att man därför i studien finner en tilltagande trötthet bland diakonerna, vilken påverkar arbetsmiljön och blir ett rekryteringsproblem. Ytterst är det en ledningsfråga hur man fyller på med arbetsglädje och geist bland medarbetarna.

Nu är det viktigt att rapportens resultat tas i beaktande för att utveckla kyrkans diakoni framåt: ”Svenska kyrkan behöver artikulera en gemensam förståelse för vad man menar med diakoni; såväl när det gäller församlingens grundläggande uppdrag att utöva diakoni som det specifika uppdrag som åligger diakoner.”

Författarna föreslår vidare gemensamma strategier för församlingarna i storstaden för att underlätta organisationen och möjliggöra ett än mer professionellt diakonalt arbete.

En konkret framtidsväg vore att arbeta med den klassifikationsmodell som författarna tagit fram där olika diakonala insatser kategoriseras. Allt för att synliggöra och öka kunskapen om vilken typ av diakonal verksamhet som bedrivs. Först då kan man kommunicera verksamheten korrekt, och strategiskt planera och utveckla den framåt.

Jonas Eek, opinionschef

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.