Rädda Barnen nöjde sig inte med detta. De har själva grävt vidare. Vilket de ska ha en eloge för. I stället för att slå sig till ro med den statliga utredningens resultat har de låtit göra en egen undersökning tillsammans med Karolinska institutet. Den utgår från 33 barn som remitterades till bland annat Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris.
Bördan de kom med heter rapporten som skrivits av psykiatrikerna Göran Bodegård och Per-Anders Rydelius tillsammans med leg psykologen Guhn Godani. De slår fast att det varken är något konstigt eller gåtfullt med de apatiska barnen.
I stället handlar det om sårbara barn, som i samtliga fall upplevt hot mot familjen. I många fall hade också barnen bevittnat eller själva varit utsatta för våld och våldtäkt. Nära hälften hade sett anhöriga dödas.

Kombinationen av hög känslighet hos barnen och skörhet hos mamman, tillsammans med upplevelserna som de bar på utlöste en stressreaktion. Som i sin tur tog sig uttryck i apati.
Det enda som förvånar är att det tog så lång tid innan någon gick till botten med frågan. Förhoppningsvis gör vi inte om samma misstag igen, nästa gång traumatiserade barn kommer till Sverige.

Dag Tuvelius