Gnosjö, Eksjö, Bjurholm och Vaggeryd ligger med råge över rikssnittet när det gäller hur flitigt invånarna tar del av religiösa aktiviteter. Alla fyra hamnade också på tio-i-topplistan när magasinet Fokus nyligen rankade integrationen i landets kommuner.
Den religiösa aktiviteten är nästan dubbelt så hög i kommunerna på tio-i-topp listan, jämfört med de kommuner som hamnar på jumboplats.

Det ska sägas, först som sist, att undantagen finns. Åt båda hållen. Nora och Hylte kvalar in på integrationens tio-i-topp trots att kyrkligheten är under genomsnittet. Motsatt läge gäller för Vilhelmina som har hög kyrklig aktivitet, men hamnar på sista plats när det gäller integration.
Den som tittar på varje enskild kommun hittar också en rad konkreta förklaringar. Medvetna satsningar, historiska förklaringar, den lokala arbetsmarknaden och slumpen påverkar integrationen. Älmhults fjärdeplats hänger naturligtvis ihop med Ikea:s framgångar. Det svenska huvudkontoret rekryterar folk från hela världen.

Men med allt detta i minnet, så kvarstår ändå sammanhanget. Kommuner där många går i kyrkan, eller tar del i andra religiösa aktiviteter, lyckas bäst med integration.
Orsakerna bakom detta kan vara flera.
En är säkert den lokala traditionen av mångfald. Ofta finns flera olika samfund på de här orterna. Dessutom finns det historiska arvet från de klassiska frikyrkorna. Många bär på en egen historia av att stå för något nytt. De bröt ny mark i det gamla enhetssamhället och gjorde sin egen resa för att ta plats och bli accepterade i samhället.

Än viktigare är nog värderingarna och den egna självbilden.
– En kristen kyrka som inte tar hand om främlingar är inte mycket värd, konstaterar Stefan Blixth i reportaget från Värnamo. Samma argumentation som går igen hos de europeiska kyrkorna när de engagerar sig i integrationsfrågorna på EU-nivå.
Till det kommer ett över hundraårigt engagemang i internationella frågor. Ända sedan slutet av 1800-talet har många församlingar haft djupgående relationer med folk i andra världsdelar. Bygdens egna söner och döttrar for i väg som missionärer och biståndsarbetare, i retur kom reseberättelser och ett lokalt nätverk över hela världen.
Spelar då sambandet mellan integration och kyrklighet någon roll? Vem bryr sig?
Alla som engagerar sig i frågorna om integration borde bry sig. Politiker, forskare och debattörer. Den kyrkliga aktiviteten i en kommun är en viktig pusselbit. Där många går i kyrkan, eller i moskén eller synagogan för den delen, ökar chansen för att integrationen ska lyckas.

Samhället gör klokt i att räkna in de lokala religiösa grupperna bland de krafter som gynnar mångfalden. Att bortse från deras roll vore att medvetet eller omedvetet skaffa sig en blind fläck.
Även för kyrkornas del finns all anledning att vårda arvet. Vara lite stolta och inse vad de har att bidra med. Det kyrkfolket gör spelar roll för hur vi bygger vårt samhälle.

Dag Tuvelius