Ett annat och evigt arv att förvalta

Tord Nordblom präst och stiftsstyrelseledamot, FK

I en nära framtid kommer många kyrkor att förklaras övertaliga. Det är naivt att inte inse behovet av stora förändringar.

Anders Alberius anmälan av ” Kyrkor i fara” ( i KT 19) och den diskussion som följt i KT därefter, gjorde att jag tog del av innehållet i det lilla 45-sidiga häfte som tre historiker, med stort engagemang för kulturarvet, givit ut till sockenkyrkornas försvar. Själv har jag i 50 år haft glädjen att få leda gudstjänster i många av kyrkorna på västkusten och som förtroendevald i stiftsstyrelsen har jag dragits in i besluteten om kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) och kyrkounderhållsbidrag (KUB) och på senare tid även i samtalet om vad som skall ske med kyrkor som uppfattas som övertaliga, eftersom många av dem alltmer sällan används för sitt ändamål. Här några synpunkter i korthet.

1. När ”Kyrkor i fara” beskriver historien och situationen just nu finns inte mycket att tillägga. Kyrkorna är utan tvivel vårt största sammanhållna kulturarv, väl värt att vårda. Men jag ser inte att häftet har så mycket positivt att säga om vägen framåt, utom möjligen att KAE bör räknas upp, eftersom 460 miljoner förlorat en stor del av sitt värde sedan bidraget infördes i samband med ändrade relationer till staten år 2000. Men faktum är att överenskommelsen gjordes för en period av 10 år, och det är inte alls säkert att staten är beredd att höja ersättningen ens vid nästa kontrollstation 2024. Risken finns till och med att ersättningen så småningom upphör helt. 

2. Författarna ser storpastoraten och personalens - främst prästernas - förändrade roll som en av orsakerna till att man i många kyrkor inte längre samlas till regelbundna gudstjänster. Prästens personliga relation till sina församlingsbor har gått förlorad när prästen inte längre bor på orten och saknar möjlighet att självklart delta i bygdens liv som man gjorde förr, utan kommer resande från centralorten och gör punktvisa nedslag när tjänster efterfrågas. Att sammanläggningar och centralisering är ett av de största hoten mot kyrkornas liv och öppenhet är lätt att instämma i. Detta har Svenska kyrkan själv stor ansvar för. Det kyrkliga livet har utarmats genom strukturförändringarna. Den utredning som fick namnet  ”Närhet och samverkan” har i praktiken inneburit  ”avstånd och centralisering”.

3. Men när författarna, i en tid av besparingar och nedskärningar, uttrycker oro för att Svenska kyrkan kommer att prioritera personal framför kyrkobyggnader, finns det anledning att kraftfullt och envist påminna om kyrkans grundläggande uppdrag. Uppdraget är att i varje tid förkunna det kristna evangeliet med syfte ”att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen upprättas”. (Kyrkoordningen) Närmast provocerande blir det när författarna skriver ” Vill man värna om kyrkorna måste man därför tydliggöra att de är till för alla - främmande trosbekännare inte minst”!! (s 12) Är det verkligen författarnas målbild att kristet invigda kyrkorum ska förvandlas till religiösa pantheon? I så fall har ju kulturarvet berövats sin kyrklighet och förfallit till religionsblandning och synkretism.

4. Heikki Ranta, stiftsantikvarie i Lund, skriver (i KT nr 25/26), att det viktiga inte bara är att bevara det kyrkliga kulturarvet utan också använda och utveckla kyrkorna utifrån verksamhetens behov av förnyelse. Hitintills har KAE bara fått användas för bevarande och han hoppas på ett friare regelverk som öppnar upp för en mer ändamålsenlig användning av kyrkorna. Själv tror jag det är att hoppas för mycket av KAE, eftersom staten inte har något större intresse av att utveckla eller förnya kyrkans arbete.  
Däremot är det märkligt att inte ens kyrkans eget underhållsbidrag (KUB) på 100 miljoner, får användas för åtgärder som syftar till större flexibilitet i användningen av     kyrkorummen. KUB skulle behöva flerdubblas och t o m prioriteras för renoveringar och ombyggnationer med målsättningen att få en mer mångfunktionell användning av kyrkorna. Då skulle andra byggnader kunna avyttras och kyrkorna bli använda också i vardagen. På en del håll har smakfulla och praktiska ombyggnationer gjorts och i några av våra grannländer har det skett i än större utsträckning, t ex i Tyskland och England. Den utvecklingen behöver uppmuntras mycket mer.

5. Detta till trots kommer, i en nära framtid, många kyrkor att förklaras övertaliga. Ett enda pastorat planerar att överlåta 5-6 kyrkor när det blir möjligt, hörde jag nyligen. Frågan är då vad som ska ske med dem. Somliga kyrkor står redan nu och förfaller, helt utan underhåll och måste till slut rivas av säkerhetsskäl. Och alla inser att det knappast är någon långsiktig lösning att flytta underhållskostnaderna till regional nivå. Det måste till radikalare lösningar. Kulturminneslagen kan behöva mjukas upp, gränsen för vilka kyrkor som ska anses skyddsvärda kan behöva justeras. Det är naivt att inte inse behovet av stora förändringar. A. Alberius skrev, i sitt svar till mig,(KT 23) att det är svårt att argumentera i församlingar och inför antikvariska myndigheter att kyrkor faktiskt bör kunna rivas. Visst kan det bli svårt, men det kommer att bli nödvändigt, om vi vill undvika att en allt större del av kyrkans pengar används till vården av oanvända kyrkor - för kulturarvets skull. Som kristen Kyrka har vi ju också ett annat och evigt arv att förvalta och förmedla till nya generationer. Det måste prioriteras högre.

Tord Nordblom
präst och stiftsstyrelseledamot, FK
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Fastigheter

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.