Hävda rätt till andlighet och religion

Det har varit spännande att under en tid följa en del politiska partiers olika sätt att försöka begränsa religionens inflytande i skolvärldens värdegrund och värderingsarbete. Ivrigt påhejade av humanisterna. Och nu senast av Centralförrådets ( kyrkokansliet) egen handläggare Peter Ekman, som givit resignationen ett ansikte och lagt ytterligare ved på – motståndarnas brasa.

Hur tänker ni där uppe nu? Att om något förändras är vi inte med? Gäller det alla förslag från alla politiska partier? Och varför ska just skolans verksamhet vara konfessionell – i andra fall görs ju stor poäng av låga trösklar och inklusivitet?

Jag vänder mig mot Peter Ekmans ”Vi” som är det samma som kyrkokansliet. ”Vi”, det vill säga Centralförrådet, borde inte ha en verksamhetsidé om att driva förskolor med kristen profil. De får inte driva någon verksamhet alls. Det görs lokalt ute i församlingarna och pastoraten. Och vi förväntar oss stöd uppifrån. Ett reflekterat stöd som är förankrat i dialog med oss som driver skolor och förskolor. Ett stöd som talar positivt om varför vi ska driva förskolor.

Och Jesper Eneroth, socialdemokraternas starke man i kyrkomötet, har du hört Tage Danielssons monolog om sannolikhet? ”Kyrkans förskolor påverkas nog inte”. Men andra religiösa förskolor gör det – är inte det diskriminering på riktigt? Tänker du stå upp försvara kyrkans förskolor när partipiskan viner – eller duckar du?

Det är bara för oss som kyrka att inse att vi är inte längre samhällets normgivare. Vi får vackert anpassa oss – och hitta nya vägar för Andens verkan och andlig växt. Biskop Martin Modéus lyfter fram den har dynamiska kampen, eller striden om man så vill, i sitt Herdabrev där han skriver om sekularism och sekularisering.

”Kyrkan behöver dock ta avstånd från det som kallas för sekularism. Detta ord står för ett tillstånd där människan tar avstånd från Gud.” Som vill få oss andligt döva och glömma Gud. Han skriver vidare att sekulariseringen kan ”öppna möjligheter att lyssna till Anden bortanför den kyrkliga bråten.” Vi vägrar ge upp – för vad kommer sekularismen att göra med vårt samhälle? Vad kommer i stället?

Vi driver en förskola. Den växer och från sommaren finns här 55 barn. Vi kommer inte att lägga ner förskolan! Och vi kommer att anpassa oss efter den lagstiftning som råder. Varför?

• Kyrka är relation. Och förskolan hjälper oss att komma i kontakt med människor vi aldrig annars hade kommit att möta.
• Förskola kostar oss inget - den är externt finansierad.
• Genom att bjuda in föräldrar och barn till t ex Messy Church/Gud och tacos (efter skoltid) kan vi på ett enkelt sätt fira gudstjänst och äta tillsammans.
• ”Vi är så goda grannar” – det är lättare att bygga relation med barnen för kommande verksamheter när de finns i huset.
• I enlighet med förskolans läroplan kan vi hjälpa till att lyfta fram kyrkoårets högtider, så att de inte glöms bort. Och arbeta med normer och värderingar.
• Vi kan ha ett diakonalt förhållningssätt som huvudman.

Barnen får vistas i en miljö där det inte finns en fobi mot andlighet – här vågar vi ta barnens alla frågor på allvar! Och här hänvisar vi till barnkonventionen §27 om barns rätt till andlig utveckling.

Ärkebiskop Antje har i debattinlägg skrivit om barnens rätt till andlig utveckling. Nu gäller det för oss som kyrka att följa henne i kampen och ge henne vårt stöd! Ta striden mot humanisterna och hävda rätten till både andlighet och religion. Och om det är problem med några skolor som inte följer läroplanen - så dra in deras tillstånd och stäng dem! Feg kollektiv bestraffning är väl knappast något vi vill att politiken skall ägna sig åt?

Givetvis ska vi som kyrka inte sluta att driva skolverksamhet! Vi måste ta vara på alla möjligheter vi har att komma människor nära i vardagen. Och det här är ett bra sätt!

Magnus Svensson 

kyrkokherde Kinda pastorat

huvudman förskolan Arken