Att få hjälp med fertilitet är slitsamt för kvinnan. Det är tabletter, sprutor och ständiga besök på kliniken. Det finns rader med biverkningar och kroppen tar stryk. Det är inte en process för skojs skull. Framför allt inte sju gånger. Nu viskade hon att de hade börjat höra sig för om surrogatmamma.

Möjligheten att anlita eller be en kvinna att föda ens barn är en känslig politisk fråga. Det är ännu inte lagligt i Sverige trots att Europarådet har uppmanat sina medlemsstater att legalisera det. Skälet till tveksamheten är bland annat risken för att fattiga kvinnor utnyttjas. I Frankrike åtalades för några år sedan tretton personer för att ha hämtat fattiga bulgariska kvinnor för att föda barn åt franska par. De etiska frågorna kring surrogatmödrar är komplexa och rymmer mycket mellan de enskilda som längtar efter barn och den dolda handel som bedrivs av folk som är beredda att betala.
Att legalisera surrogatmödraskap är att minska riskerna för fattiga kvinnor. Sedan finns det fler svåra frågor att ta ställning till. Om kvinnan bidrar även med ägg, har då barnet rätt att få veta vem modern är – som i diskussionen om spermadonatorer?

Det finns redan surrogatmödrar i Sverige som bär barn åt syskon eller som vän till manliga homosexuella par. Så steget till lag-stiftning är för allmänheten kanske inte så stort. Under året ska frågan diskuteras i riksdagen. Hoppas Svenska kyrkan bidrar till samtalet med ett teologiskt och etiskt perspektiv.

Susanne Wigorts Yngvesson