Starkt kyrkligt stöd för förföljda kristna i Mellanöstern

Replik. Det finns mer att göra än vi har gjort, men vi anser att Svenska kyrkan är väl rustad för att arbeta med frågan om kristnas situation i Mellanöstern, skriver Wanja Lundby- Wedin och Mats Hagelin i sin replik till Håkan Sandvik.

Håkan Sandvik efterlyser i Kyrkans tidning ett större engagemang från Svenska kyrkan i frågan om kristnas situation i Mellanöstern. De kristnas, och andra religiösa minoriteters, situation i Mellanöstern har förvärrats och det är naturligtvis inte acceptabelt att människor förföljs på grund av sin tro.

Svenska kyrkans breda arbete med stöd till förföljda kristna, särskilt i Mellanöstern, finns redovisat i flera betänkanden från Kyrkomötena 2010-2013. De motioner som Sandvik nämner avslogs för att kyrkomötet gör bedömningen att de förslagen inte skulle förbättra den svåra situation som råder. De avslogs inte för att Svenska kyrkan ”redan gör tillräckligt”.

Som Sandvik skriver arbetar Svenska kyrkan tillsammans med ekumeniska aktörer som Kyrkornas Världsråd och Mellanösterns kristna råd i frågan om förföljda religiösa minoriteter.  Detta ska inte förringas, tvärtom, det är mycket viktigt, särskilt i krissituationer som råder vid förföljelser och krig. Svenska kyrkan har även nära relationer med flera kyrkor i regionen och även fortlöpande kontakt med de kyrkor från Mellanöstern som verkar här i Sverige. Vi delar alltså inte Håkan Sandviks syn att Svenska kyrkans kontakter med kyrkorna i Mellanöstern är minimala.

Ett exempel vi kan nämna är att ärkebiskop Anders Wejryd nyligen deltog i ett möte mellan kristna ledare i Mellanöstern och FN:s medlare Brahimi om att de stora kyrkorna vill ha en sekulär stat i Syrien och att de fruktar majoritetsstyre utan respekt för andra grupper. Mycket av vårt arbete för förföljda kristna och andra religiösa minoriteter sker dock i det tysta för att inte riskera att förvärra situationen.

Idag finns fem heltidsanställda som arbetar med Mellanöstern på nationella nivån i Uppsala och i Mellanöstern finns tre personer placerade, varav en är sekonderad till Kyrkornas världsråds arbete i Jerusalem. Flera medarbetare arbetar för de personliga relationerna mellan kyrkoledare och kristna i Mellanöstern och Sverige, både de inofficiella och officiella.

Vi måste som kyrka naturligtvis alltid arbeta för att utveckla möjligheten till engagemang för våra drabbade trossyskon, och för att medvetandegöra omvärlden om deras situation. Det finns mer att göra än vi har gjort, men vi anser att Svenska kyrkan är väl rustad för att arbeta med frågan om kristnas situation i Mellanöstern.

Wanja Lundby-Wedin
Förste vice ordförande i kyrkostyrelsen                                     

Mats Hagelin
Andre vice ordförande i kyrkostyrelsen

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
4 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Louis Jacky
Mycket av detta "arbete" handlar säkert om information, t.ex. med tanke på att vär kung (och drottning) i ett scoutsammanhang hedrade den saudiske kungen som finansierar förföljelse av kristna i Egypten. Louis
Sten
Kyrkostyrelsen avvisar (harmset) påståendet att SvK skulle anse sig göra tillräckligt. Min upplevelse av argumentationen är ändå att Kyrkostyrelsen främst argumenterar för att den minsann gör väldigt mycket. Uppenbarligen är intrycket av skillnaden mellan vad SvK gör och vad som "vore tillräckligt" väldigt olika mellan Håkan Sandvik och Kyrkostyrelsen. Borde inte en dialog föras om just detta istället?
Håkan Sandvik
Kyrkostyrelsens svar på min kritik bekräftar tyvärr kritiken. Man försöker använda så allmänna termer som möjligt för att undvika de konkreta frågeställningarna: "Fem heltidsanställda som arbetar med Mellanöstern..." d.v.s. vid sidan av en åtskillig mängd andra uppgifter - inte det som efterfrågades "någon som har som huvuduppgift". "Tre personer personer som är placerade i Mellanöstern" - var i Mellanöstern? Kyrkomötet säger helt riktigt inte direkt att SvK gör tillräckligt men säger det indirekt genom formuleringarna: "Andemeningen (i motionen) är tillgodosedd", "Motionsändamålen är i huvudsak uppfyllda." Jag kritiserar inte eller förringar på något sätt det arbete som görs genom de ekumeniska kanalerna. Men även SvK måste lära sig från den världsvida kyrkan att institutioner och personer inte är samma sak. Institutionerna kan vara viktiga och uträtta mycket men det är personer som har relationer. När kyrkorna i Mellanöstern ber om stöd handlar det inte om vackert formulerade resolutioner i första hand - utan om personer som förmedlar vad det är att vara en lem i Kristi kropp. Dessa kontakter har SvK rikligt men endast indirekt. Den direkta kontakten finns inte där.
medlem
Om detta hade varit lika viktigt som bojkotten av israeliska varor och andra teman i fastekampanjen borde man väl åtminstone sett något av det. Men, nej det är helt tydligt att politisk aktivism anses vara viktigare än att människor leds in i en troende gemenskap och där får växa i tro och långt viktigare än att stödja kristna som inte är lika PK som SvKy! Snart kan man ju inte medge kyrkotillhörighet utan att skämmas...