När Svenska kyrkan privatiserades övergav man ett regelsystem, utan att sätta annat i dess ställe. Det har lett till den sedvanliga maktkampen mellan grupper och mellan individer. Konflikter mellan avlönade och frivilliga kom i dagen.
Svenska kyrkan har än så länge gott om pengar. Det visar sig när man betalar avgiften för anfall på enskilda anställda. Oberoende om det kallas pension, avgångsvederlag eller något annat är det pengar som ska betalas ut. Organisationsproblem görs om till plånboksfrågor.
Utomstående näringsidkare lever gott på kyrkans gräl. De gör ”oberoende utredningar”, håller kurser och ger dyra råd. Arbetsmiljöverket rycker ut. Media ger stort utrymme åt de gräl som sysselsätter kyrkans personal och förtroendevalda.
Politiker hittar på egna partier vid sidan av riksdagspartierna. Extrempartier saknar organisation för och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former. Hialösa beslut fattas på lösa grunder eller inte alls.
Problemen växer och blir snabbt så stora att de kräver extraordinära åtgärder. Lösningsmedlet heter pengar och ännu mer pengar. Under tiden möglar kyrkorna för att det inte finns pengar till uppvärmning.
När Kyrkans Tidning ska reda ut begreppen rör man till det. Inte nog med det. Den som är insatt ser att tidningens personal saknar kunskaper och kontakter som kan dölja eller fylla kunskapsluckor. Jag nöjer mig med två exempel. KT skriver att prästerna har fått en arbetsgivare. Det är fel. Präster med fullmakt från regeringen är fortfarande ”anställda av regeringen”.
KT inför ett nytt arbetsrättsligt begrepp, arbetsgivaransvar. Arbetsgivare finns inte i arbetsrätten. Termen används i MBL bara för att definiera arbetstagare; den som utför arbete åt en arbetsgivare.
Arbetsgivaransvaret finns definierat som straffansvar i arbetsmiljörätten. Arbetet ska organiseras så att ingen kommer till skada. Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsmiljöproblem lösas i samverkan. Närmare anvisningar för arbetsrätt och arbetsmiljörätt finns i det kristna kärleksbudskapet.
Världen behöver vägledning. Det är falska profeter som talar om arbetsgivarmakt, starka ledare och tydligt ledarskap. Efter förvisningen från staten har kyrkan gått vilse i arbetsrättens paragrafdjungel. Kom tillbaka upp på vägen.
Arne Grip
fd univ lektor i organisation och arbetsvetenskap vid Linköpings univ
LÄGG TILL NY KOMMENTAR