Ritual på vår tids språk

Den dopordning som används i Alingsås är en del av ett större arbete kring pastoralt bemötande av dopfamiljer, förklarar tre personer verksamma i församlingen.<BR><BR>

Alingsås församling har under en längre tid arbetat med reflektion över hur vi från kyrkans sida möter människor i samband med kyrkliga handlingar. Ett material kring begravningsgudstjänster var det första som arbetades fram. Sedan vidtog ett arbete med frågor kring dop. Under arbetets gång skapades en ”dopmapp” med välkomnan­de och information och därtill en nyformulerad dopordning, som nu som försöksordning är i bruk på fjärde året. Dopmappen innehåller ett blad med själva dopordningen, ett häfte med psalmer och sånger som också finns med inspelade på en bifogad cd.

En angelägen fråga är givetvis hur vi ska möta människor vid dop. Oftast handlar det ju om att små barn döps. När Alingsås dop­ordning omnämnts i tidigare artiklar i Kyrkans Tidning, har det enbart talats om själva dopordningen. Vi vill se den dopordning som vi nu använder, som en del av ett större arbete kring pastoralt bemötande av dopfamiljer.
Vad vet människor om dopet, fanns med som en fråga i arbetet. Många vet inte ordningen och hur man gör, vad man sjunger. De flesta känner till Tryggare kan och Måne och sol. Men det finns många andra psalmer och sång­er som är lämpliga vid dop. I dopmappen ingår inspelad musik på cd som hjälper familjen att välja psalmer till dopet.
För att formulera förslag till nya texter för en dopordning projektanställdes Margareta Melin under en period. De föreslagna texterna bearbetades i projektgruppen och diskuterades i prästkollegiet och för övrigt i församlingen. Efter drygt ett år presenterade projektgruppen sitt förslag till dopordning för biskopen i Skara och därmed var Margareta Melins delaktighet i projektet avslutat. Därefter kom Alingsås församling att slutgiltigt arbeta fram sin version av dopordning i samarbete med biskop och domkapitel. Skara domkapitel bejakade 2006 Alingsås församlings önskemål att under en försöksperiod använda den aktuella dopordningen under två år. Oktober 2006 togs ordningen i bruk. Perioden förlängdes sedan 2008 med ytterligare två år, efter vissa mindre justeringar och tillägg.
En bra regel i mötet med människor är ju att vara där man är och definiera det. Därför inleds vår dopordning med följande formulering:”Vi har samlats till dophögtid. Dopet är ett uttryck för Guds kärlek som är utan villkor. Av kärlek blev Gud själv människa i världen för att rädda oss från allt som hotar vårt liv och ge oss gemenskap med Gud under mörka och ljusa dagar, i allt som sker, i liv och död. I denna djupa gemenskap lyfter Gud in oss genom dopet.”

I Alingsås dopordning har vi inte med någon befrielsebön och vi har inte heller med någon fråga som föräldrarna ska svara ja på. Den senare frågan anser vi redan vara besvarad genom att man anmält att man vill att barnet ska döpas. Det är skillnad jämfört med vigselns ja, där parternas ja till varandra är centralt och ska äga rum i vittnens närvaro.
Vad gäller befrielsebönen, menar vi att detta moment inte måste vara med för att korstecknandet ska få sin stora plats i ritualet. Före korstecknandet nämner föräldrarna barnets namn, och prästen säger: ”NN som ett uttryck för din samhörighet med Jesus Kristus, den korsfäste och levande, ta emot korsets tecken på din panna, på din mun och på ditt hjärta. Jesus Kristus kallar dig att leva nära honom, och så vara den du i djupet av ditt väsen är.”
Alingsås dopordning speglar Guds treenighet, dels genom de kristuscentrerade orden vid kors­tecknandet, dels genom att lyfta fram tacksamhet och glädje över skapelsen, det lilla barnet som kommit till världen, och vattnet som är skapelsens grund och nödvändighet. Guds andes närvaro i barnet och vattnet. I direkt anslutning till själva dophandlingen läser prästen under handpåläggning(också av de anhöriga): ”Livets Gud har uppfyllt dig NN med sin heliga Ande, och bevarar dig i sin kärlek i liv och död och evighet.”
Det är nödvändigt att reflektera över hur vi i Svenska kyrkan kan vara trogna vår kyrkliga tradition genom att också i vår tid finna en tolkning av evangeliet. Det bör ske på vår tids språk och med en form för livsförståelse, som tar i beaktande de kulturer, som finns i vårt omgivande samhälle.
Jan Kesker
kyrkoherde, Alingsås
Christina Lövestam
komminister, Alingsås
Kjell Bengtsson
kyrkomusiker, Alingsås



Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.