”Kallas präster till gästabud, så må de sig där inställa” Så står det i kyrkolagen av 1686 kap 19 § 28. Orden är en påminnelse till prästen om hur viktigt det är att efter inbjudan till minnesstund, dopfest eller bröllopsfest om möjligt tacka ja och närvara.
Jag vet inte hur många prästkolleger som deltar i festen efter en lördagsvigsel eller ett dop, men jag hade ändå förhoppningen att de flesta deltar i minnesstunder efter begravningsgudstjänster. Under senare tid har jag dock fått oroande signaler från olika håll i landet om präster som konsekvent inte deltar i minnesstunder eller som bara sitter med en kort stund i början.
Närvaron vid minnestunden är viktig inte minst därför att där finns en väg till själavård och fortsatt kontakt med närstående. Det känns även tryggt för de närmaste att någon inleder och avslutar minnestunden samt läser upp minneskondoleanser.
Är det verkligen så att präster i sitt arbete prioriterar bort deltagande i minnestunder så behöver detta uppmärksammas från chef och arbetsgivare.
Lars-Ivar Ericson
Tyringe
LÄGG TILL NY KOMMENTAR