Svenska kyrkan är i kris. Det har den i och för sig alltid varit. Men jag hoppas och ber att man inte möter framtiden i vår kyrka med New Public Management-tänkande. Det passar inte i en församling. Det förstör, menar Johan Blix.
Sjukvården är i kris i vårt land. Sedan man införde New Public Management (NPM) har vissa begrepp fått dominera verksamheten. De är ”värdegrund, verksamhetskontroll, chefsutveckling, styrsystem och datorisering.” ”Patienten är inte längre i centrum” (Dagens samhälle maj 2017, Per Björnell).
Vi vet att sjukvården i vårt land blivit ineffektiv. ”En Svensk läkare tar emot 692 patienter per år. OECD-snittet är 2295” (Leif Östling och Björn Rosengren SvD 22/4 2018). Läkare och sjuksköterskor flyr den offentliga vården i Sverige. Nyligen kunde man läsa att SKL vill avhjälpa en del av krisen genom att tydligare(hårdare?) schemalägga och kontrollera läkare.
Skolan är i kris i vårt land. Här har man också infört NPM. Ett utslag av detta tänkande var att hårdare schemalägga lärare och helst inte låta dem ha skollov, utan semester. Detta kom med kommunaliseringen – politikerstyrningen. NPM i skolan var ett misstag skriver Leif Lewin i Skola och samhälle 6/2 2017. Han postulerar: ”Minska styrningen och höj(därigenom) kvalitén”. Vi vet att lärarna flyr skolan och att eleverna inte klarar sina kurser.
Polisen är i kris i vårt land. Poliserna slutar och det är svårt att rekrytera nya. En kraftig omorganisation har bidragit till oro i poliskåren. Man har försökt med NPM. ”Man har blivit duktig på att arbeta utifrån en budget och med återrapportering” men ”polisen har förlorat sin kompass” Det vill säga, man fokuserar på fel saker (professor Bo Wennström, Dagens samhälle 17/6 2016).
Svenska kyrkan är i kris. Det har den i och för sig alltid varit. Men jag hoppas och ber att man inte möter framtiden i vår kyrka med NPM-tänkande. Det finns vissa oroande tendenser till det. Tidredovisningssystem timme för timme, (även för anställda som har oreglerad arbetstid!?) FLEX.
Man talar ibland om ”Mål, målbild och mätbarhet” (ur en föredragsrubrik på Stockholms stifts presidiekonferens 24 april 2018). Ibland arbetar man med värdegrundsarbete. Som om en församling kan ha någon annan värdegrund än den kristna tron, bekännelsen och läran?
Medarbetare som är eller upplever sig som kontrollerade och som inte ges självständigt ansvar för att utföra och utveckla sitt arbete förminskas. Deras kreativitet hämmas.
Uppgifterna skall vara tydliga, men sedan skall arbetet ske under stort självständigt ansvar. Även ekonomiskt ansvar och annat resursansvar. Den som har nya och bra ideér inom sitt verksamhetsområde bör få utrymme och resurser för att arbeta kreativt.
Jag går så långt att jag till och med påstår att i en kristen församling är det bra om präster, musiker, diakoner och pedagoger till en viss grad själva får välja sina arbetsuppgifter. Naturligtvis inom givna ramar och given budget. Det kan gälla att starta upp en viss samtalsgrupp eller att framföra ett visst musikaliskt verk. Eller att inleda ett samarbete med en extern aktör.
NPM passar inte i en församling. Det förstör. Risken är att vi gör samma fel som sjukvården när de arbetar så att” patienten inte längre är i centrum”. NPM flyttar gärna fokus till den egna organisationen i stället till vad den är till för. Församlingen är inte till för den kyrkliga organisationen, utan för människorna.
Missförstå mig rätt. Det är givetvis rimligt och bra att ha som mål att kyrktaket skall vara omlagt inom två år eller att antalet konfirmander skall uppgå till minst 50 procent av kyrkotillhörigas barn. Men såna mål kan man ha och sträva efter utan att hela organisationen genomsyras av NPM, där det mät- och kontrollerbara blir det viktigaste.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR