Dags för kraftsamling kring bibel och bildning

"Förstår du vad du läser?” Filippos fråga till den etiopiske hovmannen från Apostlagärningarna (8:30) blir extra aktuell i bokmässetider. Det är en fråga som rör bildning och läsförståelse i djupaste mening. Precis som bokmässan i sina bästa stunder.

Trots att den etiopiske hovmannen troligen var en van bibelläsare behövde han likafullt hjälp med tolkningen för att få ut något av sin läsning. Hur stort är då inte det behovet i vår tid, när många aldrig läser Bibeln och saknar grundläggande kunskaper om dess berättelser och budskap?

Den minskande bibelläsningen fick för några år sedan författaren Malte Persson att parafrasera uttrycket ”som Fan läser bibeln” och utbrista: ”Vem fan läser den längre? Gör ens Fan det?” (Fokus, 2015-07-01).

Persson beskriver sig själv som ”protestantisk ateist” och ett dåligt föredöme som bibelläsare. Ändå lyfter han fram de fördjupande perspektiv som bibelläsande kan ge – en kontakt med det heliga som kan motverka själens fattigdom. Det blir för Malte Persson en fråga om bildning: ”om att få syn på något bortom den egna vardagen.”

För kyrkan handlar bibelläsning om att möta Guds levande ord. Men också om bildning och undervisning. ”Förstår du vad du läser?” är en självklar fråga i kyrkans undervisning. Men den förutsätter att man arbetar med bibeltexterna. Häri ligger inte bara ett stort ansvar utan även en ordentlig utmaning.

I dag är minneskedjan ofta bruten mellan Bibelns texter och människors livsförståelse. Sekularisering är den stora glömskan med påföljande språkförlust. Språkförlusten är allvarlig, menade förre göteborgsbiskopen Carl Axel Aurelius.

Det språk som har förlorats är ”ett språk för både vår glädje och vår sorg. Ett språk som kan hjälpa oss att tyda livet och finna mening i tillvaron. Ett språk som kan hjälpa oss att uthärda, hålla ondskan i schack, och så bevara vårt livsmod”. (Göteborgs-Posten 2005-07-23).

Språkförlusten gäller också internt i kyrkan. Många pedagoger och präster vittnar om hur svårt det kan vara att länka Bibelns berättelser till kyrkans undervisning och flera konfirmander menar att Bibeln aldrig använts i konfirmandundervisningen, trots att varje konfirmand fått sin egen bibel.

I linje med detta är det bara lite drygt var tionde konfirmand som, efter sin konfirmandtid, instämmer helt eller delvis i påståendet att Bibeln är aktuell i dag (Att leda är att växa, Härnösands stift, 2017).

För att möta glömskan och hindra språkförlusten är det dags att tänka kreativt för hur kyrkan kan bli bättre på att tradera Bibelns berättelser och koppla dem till människors liv. Ett konkret förslag är att redan nu planera för 2020 då Bibel 2000 firar tjugo år.

Bibel 2000 är nuvarande bibelöversättning, och den var i mångt och mycket startskottet för Svenska kyrkans banbrytande arbete på bokmässan. Låt nu tjugoårsjubileet av Bibel 2000 bli en kraftsamling kring bibel, bildning och läsförståelse. Kanske med rubriken: ”Förstår du vad du läser?”