Bibelns text och verkligheten utanför

En kristen ledare ska kunna visa på vägen för att andra ska kunna växa i tron. Därför bör man kunna ställa krav på ärkebiskopskandidater, anser teol dr Bo Krister Ljungberg.

På Kyrkans Tidnings webbplats finns utfrågningen 1 oktober i Gottsunda av, bland övriga ärkebiskopskandidater, biskop Antje Jackelén, (https://kyrkanstidning.solidtango.com/video/antje-jackelen), till vilken jag hänvisar.

Jackelén framställer ett ’lågtröskelalternativ’ och ställer det mot människor ”som till punkt och pricka vet hur det är.”  Det är ingen enbart positiv egen vision, utan en polemik mot dem som tycker annorlunda än hon själv, framför allt deras metod, som hon kallar ’bokstavstroende’.  Jag vill ta upp en viktig aspekt av detta.

 

Denna polarisering har även viss bärighet på ledaren i Kyrkans Tidning  2013-10-09 ”Kristus på väg ut i marginalen?”, dvs att rikstäckande medier var totalt ointresserade, för om ärkebiskopskandidater inte anser att det Bibeln handlar om är relaterat till verkligheten, så torde det vara självmotsägande att försöka få dagens mediesamhälle att uppfatta det så.  Har Bibelns text något att göra med verkligheten utanför sig själv?  Eller är kristendomen hänvisad till marginalen av det enkla skälet att den egentligen inte är relevant?  Men nu åter till sakfrågan:

 

Menar nu någon för det första att man måste tro på allt i Bibeln för att vara kristen? Naturligtvis inte. Det vore heller inte möjligt.  Tro är något som växer, annorlunda än ett statiskt intellektuellt försanthållande.  Men det som gäller för en nykristen gäller inte på samma sätt för kristna ledare.  Inte så att en sådan heller måste förstå allt.  Även det faller på sin orimligthet: kunde vi fullt ut förstå Gud, vore vi Hans likar, ja mer.  Men en kristen ledare skall kunna visa på vägen för att andra skall kunna växa i tron.  Därför bör man kunna ställa krav på ärkebiskopskandidater.

 

Här spärrar Jackelén vägen för dem som vill tolka Bibeln på annat sätt än henne själv, och det är allvarligt: ”Tar man jungfrufödseln som en biologisk fråga, då har man faktiskt missat hela poängen.”

Men låt oss nu vara realistiska: var Jesus fullt ut människa, var han det även i biologisk mening.  Antingen var han då avlad genom samlag mellan Maria och en man, eller inte.  Det finns ingen anledning att rygga inför ordet ’biologisk’ i samband med Jesus mänskliga natur.  Och blev Gud inte fullt ut människa, kan Han inte frälsa oss. (Att det sedan är mer än biologi bör inte lösryckas från denna fundamentala förutsättning.)

För att inte resonera i det blå: det textsammanhang i Nya testamentet det hela gäller är Lukas 1:26-38, och särskilt versarna 34, 35:  ”’Hur skall detta kunna ske? Jag har ju aldrig haft någon man.  Men ängeln svarade henne: ’Helig ande skall komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig.  Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.’” (Bibel 2000)

 

Frågan handlar nu inte om vilken etikett man sätter på sin egen läsning, ’tolkar’ för Jackeléns egen del, och ’bokstavstro’ för andras.  Det är en skenmanöver. (Alla, även Jackelén, läser i en mening bokstavligt, för annars skulle hon ju inte veta vad där står och hade inget att tolka, och alla tolkar förstås.)  Det handlar i stället om hur man tänker sig att textstället förhåller sig till den verklighet som ligger utanför texten, och vidare hur man anser den verkligheten förhåller sig till den verklighet i tid och rum som vi som nu läser texten befinner oss i.  Det första är en exegetisk och det andra en hermeneutisk fråga.  Båda är, om man så vill, av semantisk natur.

Här vill Jackelén klassificera texten som ’mytisk’ och därmed hänföra den till en annan tids-rumslig verklighet än den som vi, sentida läsare, befinner oss i; kanske även än Lukasevangeliets ursprungliga mottagare. Men med vilken rätt?

Visst finns det symboler, metaforer och poetiskt språk i Bibeln.  Men det går inte att komma runt frågan om textens referens, syftning, på verkligheten utanför, bara därför att man kallar texten något särskilt.  En komprimerad dikt kan ha lika stor verklighetsreferens som en utförlig prosaberättelse.

Tänk efter: här är världshistoriens största under; ja mer än så!  Med vilka ord skulle något sådant överhuvudtaget kunna sägas?  Lukas väljer det enkla språket.  Anspråket han gör i början av sitt evangelium: ”Efter att grundligt satt mig in i allt ända från början, har nu också jag beslutat att i rätt ordning skriva ned det för dig, högt ärade Teofilus.” 1:3 (B2000), är rätt tydligt: detta är verklighetshistoria med teologiskt innehåll.

 

Kristologin sysselsatte kyrkofäderna i århundraden. Ändå förblir den en paradox: gud och människa i en person. ”Ty ingenting är omöjligt för Gud” Luk 1:37 (B2000).  Varför måste nu Gud vara mindre än så för att bli relevant?

Jackeléns sätt att resonera är inte mer vetenskapligt eller akademiskt än andra sätt att tolka.  Alla tolkar, ja, men inte alla tolkningar av en text är lödiga, valida, rimliga, sannolika. Skall man nu tolka Lukastexterna på annat sätt än enligt de anspråk texten ställer, måste Jackalén (och alla andra) skärpa sig: det går inte att avfärda jungfrufödelsen med karikatyren ’bokstavstro’.  Man kan inte tro på bokstäver.  Sant.  Bibeln är inte inkrökt i sig själv. Men man kan tro på den verklighet, personer och händelser, som Skriften vittnar om. 

Endast genom att tillåta Bibeln ha att göra med verkligheten utanför texten kan Kyrkan komma ur sin egen isolering till den verkligheten.

 

 

Bo Krister Ljungberg

teol.dr i exegetik

 

 

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
10 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Sigvard Svärd, pingstpastor
Jag mår faktiskt underbart gott både till ande, kropp och själ bara av att läsa den här meningen i din text: "Men man kan tro på den verklighet, personer och händelser, som Skriften vittnar om." Du får liksom med kontentan av en sund bibelsyn i de få orden. Man får tacka!
Namn
Bra sagt! Jag tror också du har helt rätt om "tolkning" och "bokstavstro". Blir vansinnigt irriterad på dem som framställer det som en fråga om antingen eller. Att man inte kan tro på bokstäver är också snajdigt sagt, för det intressanta är ju meningen vi får av dem. Man kan inte köpa det här dravlet om "jag tolkar istället för att läsa innantill" som många moderna teologer vill sko sig på. Alla gör det, för ord är, som du säger, bara ord, som måste relateras till verkligheten. Yeah man. Tack för detta!
Margareta P å Österlen
Man inte bara "kan tro på", som Bo Krister Ljungberg skriver i sin - jag håller med Sigvard Svärd, välgörande genomgång. Den som påstår sig kristen skall tro och söka. Faktum är att den som inte tror på Jesu Kristi förkunnelse såsom vi har den oss given genom tiderna och i förlitan på just Jesu Kristi uppmaning att den som söker skall finna, den personen är helt enkelt inte kristen... Hur akademiskt filosofiskt försiktigt vederbörande än vill uttrycka sina tvivel på sanningen i Guds Ord inför världens kritiska och "vetenskapliga" blickar... Det Jesus Kristus manar oss till är kärlekens trohet. Den människa som tagit på sig att och påstår sig tjäna Gud Fader som en herde gentemot sina medtroende nästa bör således rimligen inte betvivla Guds Ord, för då är hon en ulv i fårakläder. Den som tagit på sig att och påstår sig tjäna Gud Fader som en herde gentemot sina medtroende nästa bör i Jesu Kristi efterföljd vara beredd att ge sitt allt för sanningen! Margareta Persson, MM å Österlen
Kristian Grönqvist
Jag vill ogärna rätta en teol dr i exegetik men Du stöder hela filosofin på att ordalydelsen ni Bibelns citat på något sätt skulle vara med verkligheten överensstämmande. Och det är de ju inte. Ingen var där och hörde Maria. Inget vet vad som hände och det gäller alla citat i Bibeln. När man tolkar citat är det av oerhörd betydelse att citatet är rätt, annars blir resonemanget åt fanders.
Bo Krister Ljungberg
Bäste Kristian! Hela poängen med inledningen till Lukas evangelium är att han noggrannt utfrågat dem som var med, och då särskilt Maria. Tror du inte hon hade anledning att väldigt väl minnas en händelse som denna? Sedan är det en viktig poäng Du tar upp, men låt oss fördenskull inte undervärdera Bibeln: när Lukas t.ex. återgivit Petrus pingstpredikan, säger han: "Petrus vädjade till dem med många andra ord också..." Apg 2:40. Mvh, Bo Krister Ljungberg
olov sandegard
Bäste Bo Krister Ljungberg! Som gammal journalist har jag fått lära mig, att för att man ska betrakta en uppgift som tillräckligt trovärdig för publicering, ska den basera sig på minst två av varandra oberoende, trovärdiga källor. Lukas kan i det här fallet inte anses vara en fullt ut trovärdig källa, eftersom han själv var starkt passionerat inblandad i det han skriver om. Han skriver även att det var en ängel, som kom med budskapet till Maria. Hur trovärdigt är det? Hela "reportaget" ger faktiskt ett lite "New Age"-aktigt intryck, om jag ska vara ärlig. Och vilka källor, förutom Maria, hade Lukas själv?
Bo Krister Ljungberg
Bäste Olov, Du har den andra källan i Matteus evangelium 1:18-25, från Josef, Marias trolovade. Hans vittnesmål är rätt gripande, eller hur? Tror inte också du att Gud behövde ta till övernaturliga ting för att övertyga honom? (Med detta bör jag nog sluta besvara kommentarer; detta är ändå inte en min blogg.) Mvh, BKL.
olov sandegard
Bo Krister! Jag vill inte utesluta den rent teoretiska möjligheten, att ett biologiskt under kan ha skett i samband med Jesu födelse, men jag finner det inte särskilt troligt. När det gäller frågan om källor, kan man fråga sig om det verkligen är så att Lukas och Matteus är oberoende källor.Många bibelforskare tror att det finns en gemensam källa till alla de tre synoptiska evangelisterna, den s.k. Q-källan, som gått förlorad. En annan intressant fråga är varför Matteus-texten ställer upp en släkttavla i fjorton led, där Josef är det sista ledet, innan den beskriver Marias havandeskap. I Matteus-evangeliet är det i en dröm som Josef drömmer, som ängla-informationen om den påstådda helige ande-befruktningen lämnas till läsaren. Att Josef inte överger den havande Maria behöver inte nödvändigt förklaras med något övernaturligt. Det kan helt enkelt vara så, att Josefs kärlek till Maria är så stark, att han vid närmare eftertanke beslutar sig för att inte lämna henne, trots att han först tänkte göra det. De exakta biologiska sammanhangen kan vi, menar jag, inte veta någonting bestämt om, men det ändrar inget väsentligt i den kristna läran om Jesus som mänsklighetens Messias/Kristus.
Inger Thörnqvist, teol dr
Tack Krister, instämmer med föregående talare!
Margareta P å Österlen
@olov sandegard, 15 oktober 22:46: Matteus evangelium skrevs ursprungligen för att spridas till de kristna under första århundradet efter Jesu Kristi gärning. Under denna tid pågick, som framgår av Eusebios genomgång från 300-talet - hänvisande f.ö. till ett icke föraktligt antal källor som under århundradenas gång gått förlorade - en motoffensiv från judiskt troende, t.ex. Paulus från början - som i likhet med majoriteten av Sanhedrin i Jerusalem vägrade tro på Jesus som Kristus. Matteus evangelium brukar anses riktat till dem som hade tillgång till hebreiska skrifter, dvs t.ex. Toran, där den smorde, MassIah, som Gud Fader utlovat, skulle utgå från Davids hus, till vilket Josef hörde genom sin släkt. Att också Maria hade sådant släktskap genealogiskt räknades på Jesu Kristi tid inte, eftersom man, officiellt..., räknade släktskap på mannens sida, inte på kvinnans. Symboliskt och även för dem som ville förneka jungfrufödseln, hade alltså Jesus växt upp som en avkomling till och från Davids hus - även om Jesus Kristus själv för fariséerna hänvisar till Davids psalm med orden "Gud Fader sade till min herre" för att förtydliga att Jesus Kristus inte är Davids son utan Faderns! MPåÖ
8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Stockholms stift
Göteborgs stift
Strängnäs stift
Stockholm
Härnösands stift