I dag utses biskopar genom val där stiftets präster och lika många elektorer, förtroendevalda, har rösträtt. Valet sker oftast i flera omgångar där slutligen någon erhåller majoritet.
Stiften har vanligtvis beredningsgrupper som arbetar fram en sökprofil som baserar sig på stiftets behov och särskilda förhållanden. Beredningsgruppen lanserar oftast några kandidater som motsvarar sökprofilen.
Biskopsvalet inleds med nomineringar där alla med rösträtt har rätt att föreslå kandidater. Därefter sker även en behörighetsprövning av ansvarsnämnden för biskopar.
Detta innebär oftast att några av de nominerade, som har möjlighet att bli valda till stiftets ledare, inte alls motsvarar de behov eller har de efterfrågade kvaliteter som är önskvärda.
Biskopens framträdande ledarroll kräver ett nytt och modernt sätt att rekrytera, ett sätt som säkerställer kvalitetskravet. Viktigt är också att det finns en helhetssyn när det gäller hela biskopskollegiet som tar hänsyn till kompletterande kompetenser, könsfördelning med mera.
Nuvarande system med val inbjuder till lobbning, gruppbildningar som inte gynnar kyrkan.
Rekryteringen av biskop bör göras i samverkan mellan stift och nationell nivå. Biskopsuppdraget är för viktigt för att hanteras på detta sätt.
Per-Henrik Bodin,
Styrnäs
Obs! Rättelse i Kyrkans Tidning nr 7
Felaktig rubrik
Rättelse I förra veckans nummer av Kyrkans Tidning sattes tyvärr en felaktig rubrik på det inlägg av Per-Henrik Bodin, som handlar om biskopsval. Ord som mobbning förekommer inte i hans artikel och därför har inte rubriken täckning i texten. Jag beklagar det inträffade och hoppas att det inte förorsakat tråkigheter för debattören.
Barbro Matzols,
debattredaktör
LÄGG TILL NY KOMMENTAR