Dubiös utbildningssyn

Anne-Louise Erikssons replik på de åtta doktorandernas debatt­inlägg med anledning av grundspråkstudiets status i präst­utbildningen från Kyrkans Tidning nummer 24/12 innehåller summariska påståenden som inte kan stå oemotsagda.

Att grundspråkstudiet ensamt inte räcker som underlag för en kvalificerad homiletisk färdighet är en insikt som nog de allra flesta delar med Eriksson. Påståendet att grundspråkstudiet inskränker sig till att ge ytterst rudimentära kunskaper förefaller däremot helt gripet ur luften. Både mina egna och många andras studieerfarenheter från olika kursomgångar vittnar om grundspråkseminarier där fördjupning i högst relevanta och centrala lärofrågor har föranletts av diverse översättningsproblem samtidigt som den språkliga inlärningen genererat bestående kunskaper.

Det är både en gåta och en sorg att den person som har ett särskilt ansvar för forskningsfrågor inom kyrkan och som så långt möjligt borde värna medarbetarnas vetenskapliga förankring i stället är beredd att underminera den. När Eriksson menar att man genom att omvandla grundspråkstudiet till ett studium av så kallade goda bibelkommentarer uppnår en förbättring av kunskaperna kan man förutom att fråga sig vem som ska definiera en god bibelkommentar även erinra sig om att en bibelkommentar, om än aldrig så vetenskapligt kvalificerad, är en tolkning i förhållande till inte minst grundtexten.

Ska möjligheten till en seriös bibelkritik fortsätta att föreligga hos prästerna är logiken i fråga om exegetiken inte konstigare än när det gäller språkinlärning generellt; vi påbörjar i regel inte studium av främmande språk förrän vi behärskar vårt modersmåls grammatiska elementa.
 
Vid en jämförelse med våra nordeuropeiska grannländers lutherska prästutbildningar kan vi notera att vi i Svenska kyrkan redan är på efterkälken i fråga om de klassiska språken. Vad värre är om Erikssons linje skulle vinna gehör i beslutande organ är det faktum att prästerna även efter avslutad utbildning i fråga om viktiga delar av den exegetiska analysen hamnar i beroendeställning till den akademiska fakultetsvärlden.   
Om kyrkan framöver vill inkludera sina medarbetare i möjligheten att bedriva inomkyrklig forskningsverksamhet behövs en utbildningssyn som bejakar grundkunskaperna, inte något slags ta bort, lappa och laga-koncept.
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
50

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Härnösands stift
Uppsala stift
Stockholms stift
Strängnäs stift
Lunds stift
Linköpings stift
Västerås stift
Västerås stift