Gravrätten måste få tydligare regler

Att kunna besöka en grav efter en avliden släkting betyder mycket för många människor. I

 Sverige är det med några undantag församlingarna inom Svenska kyrkan som har hand om begravningsverksamheten. Kyrkogårdarna fyller en viktig roll, både för de anhöriga, men också för den bygd där de är belägna. Den lokala kyrkogården, med gravar från olika tidsepoker, påminner oss om vår gemensamma historia.
   Äldre släktgravar har stor betydelse för efterlevande och för dem som ägnar sig åt släktforskning. Många har på senare tid uppmärksammat att gravstenar som släktingar trodde fanns ”för evigt” inte finns kvar när man kommer på det årliga besöket för att lägga en blomma på släktgraven. Det är en smärtsam upplevelse och ett växande problem.

Bestämmelser om gravrätt, det vill säga vem som har bestämmanderätt över graven, regleras i begravningslagen. I lagen framgår att gravrätt enbart får utövas av den som är antecknad som innehavare av gravrätten. Om gravrättsinnehavaren väljer att avstå sin gravrätt behöver han eller hon inte ta hänsyn till andra släktingars uppfattning och vilja om att släktgraven ska behållas eller återlämnas till kyrkogårdsförvaltningen.

I de fall gravrättsinnehavaren avstår från gravrätten kan det skapa motsättningar och konflikter mellan anhöriga som har olika uppfattningar när det gäller att ha kvar släktgraven eller gravrättsinnehållet. Begravningslagen är i dag otydlig när det gäller tillämpningen och hur kommunikationen ska fungera mellan kyrkogårdsförvaltningarna och andra anhöriga.

Om gravrättsinnehavaren
lämnat tillbaka gravrätten till kyrkogårdsförvaltningen är det mycket svårt för andra anhöriga att ta över gravrätten. Även här är begravningslagen otydlig och reglerar inte möjligheten att få tillbaka en gravrätt, inte ens om man anser den vara återlämnad på ett felaktigt sätt. Kyrkogårdsförvaltningen är dock alltid skyldig att behålla själva gravplatsen under minst 25 år från gravsättningen till förmån för den som senast har gravsatts där.

För det första menar jag att kyrkogårdsförvaltningarna kunde ha en mer generös syn när det gäller anhörigas möjlighet att behålla grav och gravrätt och kunna återfå gravrätten. För det andra behöver detta tydliggöras i lagen.

Jag utgår också från att den pågående begravningsutredningen som ska vara klar 1 september detta år och som bland annat ska se över begravningsverksamheten, begravningsombudens kompetens och begravningsavgifter också ser över de aktuella och viktiga frågorna kring gravrätten.

Dan Kihlström
riksdagsledamot (KD)
ledamot i riksdagens kulturutskott
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.