Kritik av omskärelse levande inom judendomen

Det feministiska perpektivet har saknats helt i den svenska debatten om omskärelse. Ändå pågår en levande debatt inom judisk feministisk tradition, skriver Annika Borg och Johanna Andersson, präster i Svenska kyrkan.

 I debatten om omskärelse av pojkar har ett förbud mot denna praxis framställts som liktydigt med ett utplånande av judendom och islam i Sverige. Vuxnas behov av religiösa identitetsmarkörer har ställts mot barnets rätt till kroppslig integritet. Icke judiska och icke muslimska debattörers legitimitet och avsikter har ifrågasatts. Detta är en fråga som ska lösas inom de aktuella religionerna, inte något som utomstående debattörer ska blanda sig i, har några menat. Ateister ska överhuvudtaget inte ha någon uppfattning.

Hittills har ett feministiskt perspektiv helt saknats.

Vi vill därför lyfta fram en del av den kritik mot omskärelse som finns inom en judisk feministisk tradition. Vi berör inte muslimsk omskärelsekritik, även om denna finns, eftersom det i den svenska debatten i första hand är den judiska identiteten som varit i fokus. Vi efterlyser dock muslimska röster i diskussionen.

Den som googlar på orden jewish critic circumcision får nästan 20 miljoner träffar. Frågan är i högsta grad levande och den judiska feministiska kritiken är en viktig del i debatten. Den stereotypa synen på judisk tradition och anklagelserna om antisemitism, som utmärkt den svenska omskärelsedebatten, präglar inte frågan i ett internationellt perspektiv.

Judisk feministisk kritik mot omskärelse av pojkar omfattar en rad problemställningar som rör kön och makt. Vi tar här fasta på två:

Den första handlar om att denna praxis utesluter flickor och enbart ser män och pojkar som religionsbärare.

Den andra lyfter fram ett moders/föräldraperspektiv på dilemmat att tillfoga skada på ett barn och utsätta barnet för fara och smärta.

Ingen av dessa invändningar har tillmätts någon betydelse hos dem i debatten som kritiserar varje tanke på ett förbud av omskärelse på pojkar i Sverige. Tvärtom har ingreppet trivialiserats och reducerats till att handla om en ”skinnbit”. Det finns många berättelser från judiska mödrar och fäder som beskriver att de upplevt ingreppet på det egna barnet som traumatiserande både för barnet och för dem själva.

”Circumcision is at the heart of gender imbalance in Judaism” (Omskärelse finns i centrum av obalansen mellan könen inom judendomen(vår översättning)) skriver exempelvis Miriam Pollack, som länge engagerat sig mot omskärelse.

Hon resonerar kring att riten är nödvändig för pojkar men inte flickor. Flickor ses således inte som identitetsbärare. Flickor ingår inte i det fallocentriska religiösa förbundet. Liknande tankegångar har förts fram av feministteologen Judith Plaskow, som menar att omskärelse bygger på patriarkala föreställningar som utesluter kvinnor.

Antropologen Leonard Glick skriver om hur kön påverkar synen på blod. Kvinnligt blod orenar, medan manligt blod är ett offer som renar. Genom omskärelsen renas pojken från orenheten det innebär att vara född av en kvinna. Omskärelsens blod är ett offer som för pojken från modern in i ett manligt förbund och som i symbolisk mening skiljer män från kvinnor.

Mot invändningen att omskärelsen är nödvändig för den judiska identiteten poängteras att en judisk pojke är judisk om han fötts av en judisk mor, vare sig han är omskuren eller inte.

Omskärelsen som nödvändig för religiös identitet är alltså en omdiskuterad fråga.

Inom den feministiska debatten kritiseras också försöken att göra det hela till en fråga om hygien och hälsa. Judisk omskärelse har ingenting med hälsoaspekter att göra, de argumenten är helt sekundära och sent tillkomna, påpekar man.

Den andra kritiska punkten handlar om att lämna ifrån sig en mycket liten pojkbaby för att utsätta honom för smärta och fara. Judiska feminister vittnar om mödrars kluvna känsla inför att låta genomföra ingreppet på ett litet barn.

Pollack skriver: “Circumcision is the weapon that not only destroys a boy's foreskin but also deftly excises maternal authority over the ultimate well-being of her child. For if a woman is forbidden to feel entitled to her instinctive need to protect her newborn child, what feelings of her own can she ever trust?” (Omskärelsen är vapnet som inte bara förstör pojkens förhud utan också effektivt bryter ner mammans makt över sitt barns välbefinnande. Om en kvinna inte får lov att känna sitt instinktiva behov av att skydda sitt nyfödda barn, vilka av sina egna känslor kan hon då någonsin lita på? (vår översättning)). Vidare kallas omskärelsen för en regelrätt kastrering av modern, för att den skadar barnets tillit till henne och hennes egen tillit till sin egen förmåga att värna sitt barns trygghet.

Moderskap är en laddad fråga i svensk feministisk debatt. Men judiska feminister för resonemang kring vad som händer när en nybliven mor lämnar ifrån sig sitt barn till en man som hon vet kommer utsätta barnet för smärta. ”Skinnbiten” är trots allt känslig och oersättlig vävnad, full av nerver. Judiska feminister anmärker att om det vore smärtfritt och enkelt kunde den ju utföras på vuxna männen. Argumenten för omskärelse är att det är lika bra att ha det gjort, att det är lättare på ett litet barn som inte förmår bjuda motstånd.

I bakgrunden ligger berättelsen om hur Abraham tar Isak, underminerar Saras roll och ansvar som mor och binder barnet för att döda det. Fadern som tar barnet från modern. En Gud som kräver att fadern ska ta barnet från modern och döda det och fadern som lyder. I en judisk feministisk kontext finns också detta våldsamma motiv bakom omskärelsen.

Ett ökande antal judar väljer att inte omskära sina söner. Det finns en levande och kritisk debatt kring omskärelsen praxis och betydelse inom judendomen. Judiska feminister framhåller att judendomen överlevt tempelförstörelser och offerkultens försvinnande och framför allt: det är moderskapet som avgör identiteten, inte omskärelsen.

Att inget av dessa perspektiv förts fram i den svenska debatten förvånar.

I den svenska debatten väcker således omskärelsens könsexkluderande praxis inte någon som helst feministisk reaktion. Det är motsägelsefullt, då exempelvis kritiken från kristna feministteologer är hård mot dem som inte tycker att kvinnor kan vara identitetsbärare i form av präster. Är man könsblind vad gäller andra religioner?

Svenska kyrkan, som vill vara föregångare när det gäller jämställdhet, borde föra dialog med de judiska och muslimska grupper som kritiserar och försöker bryta med omskärelsens  könssegregerande praxis.

Exkluderandet av kvinnor som religiösa identitetsbärare och religiösa praktiker som tillfogar barn smärta måste kunna diskuteras utan att vi misstänkliggör varandras avsikter.
 

Johanna Andersson, präst i Svenska kyrkan

Annika Borg, Teol dr, präst i Svenska kyrkan

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
46 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Jonny Zackrisson
Att mammans roll ”som beskyddare av sin son bryter ner hennes makt över sitt barn välbefinnande”... Vad kommer härnäst? Poliosprutor gör så vitt jag vet väldigt ont? Ett nyfött barn är inte ett fritt svävande föremål i universum utan band och tillhörighet, tvärtom utgör dessa band och tillhörigheter viktiga rekvisita när barnet efterhand bygger sin egen identitet. På samma sätt som en kristen familj vill göra sin nya familjemedlem till en del av familjens sammanhang genom dopet är det en del av den judiska kulturen att integrera den nya manliga familjemedlemmen genom en ofarlig omskärelse. Varken dopet eller omskärelsen står sedan i vägen för att individen skall forma sin egen framtid och sitt eget sammanhang. I Sverige råder religionsfrihet som är grundlagsskyddad och utgör en av demokratins fundamentala grundstenar. Men för den skull kan vi aldrig påföra teorin att religionen kan rättfärdiga vad som helst. Men man kan heller inte avfärd
Anders
"Den som googlar på orden jewish critic circumcision får nästan 20 miljoner träffar" Ja, det inkluderar ju kritik av judisk omskärelse... Uttalat av vem som helt var som helst. Försöker artikelförfattarna vilseleda medvetet, eller saknar de bara kunskap?
dan
Det vanliga gnället i kommentatorsfältet, Aqurette m. fl. är i klass med Sverigedemokrater när det gäller att nosa upp oliktänkande. Tack för en bra artikel.
Jakob Söderberg
Jag instämmer med denna intressanta artikel! Men eftersom den är kontroversiell skulle det ha varit bättre om det hade funnits källhänvisningar till den judiska feministiska kritiken, eller att man hade bjudit in en judisk feminist skriva i frågan! Det är kanske också en retorisk nackdel att representanter för en annan religion debatterar frågan. Men som icke religiös anser jag att jag kan företräda civilsamhället: Dessa ingrepp bör förbjudas eftersom vi har ett sekulärt samhälle. Det betyder att samma lagar gäller alla och att barns rättigheter och djurskydd med flera saker står över "religionsfrihet". I fråga om slaktregler har man inte gjort några oacceptabla kompromisser: http://tidningen.djurskyddet.se/2011/09/kott-fran-obedovade-djur-saljs-i-svenska-butiker/ Därför måste våra politiker stå upp också i denna fråga - inte vara rädda att ses som antisemitiska eller islamofoba. Abortmotståndare har vi för länge sedan gjort upp med. Varför är vi så rädda att gå i clinch med andra religiösa avarter?
Dogh
Ett problem som inte namns ar vad som skall handa i o m ett eventuellt forbud om folk borjar foda utomlands som svenska medborgare och rakningen skickas hem, samt hur den internationella opinionen kommer att ta ett alternativt forbud. Sverige kommer att anses som ett extremistiskt land i fragan vi kommer fa annu mer anstrangda relationer med Israel. Fragan ar ocksa vad vi skall gora nar vi satter cc-lakare i fangelse och -Sverige hamnar hogst upp pa Amnesty-listor. Om cc forbjuds kommer nagra bli valdigt glada over initiativet, men desto fler kommer att se Sverige likt ett gammalt oststatsland med religions och asiktsdiktatur. Forstor skribenterna och lagstiftarna till en eventuell lag hur de kan komma att bli omnamnda i historiebockerna?
Andreas Holmberg
Som kristen har jag inte mycket till övers för omskärelse. Men det ser fasansfullt illa ut att vi mer bekymrar oss över "den lilla skinnbiten" än över att foster med Downs syndrom får avlivas så sent som efter halva graviditeten - bara för att de har en kromosom för mycket! Inte ropar Svenska kyrkans präster mot detta, precis, vare sej de är feminister eller inte. Men försöker jag ta bort lite förhud på en några månader äldre kille med Downs syndrom, ja, då kränker jag minsann individens kroppsliga integritet. Kanske jag gör (och jag gillar som sagt inte omskärelse) men vad skulle ni ha sagt om jag avlivat honom några månader innan då?
La Ha
Jacobs kommentar är spännande i sin förlängning: Vi har alltså inga betänkligheter över att dräpa ca 40 000 foster per år utan att ens ifrågasätta abortören varför det sker, däremot vill vi förbjuda att ca 1000 - 2000 barn per år (uppskattning av pojkar i judiska/muslimska familjer) blir omskurna. Snacka om hudflik. Snacka om att sila mygg och svälja kameler, snacka om inkonsekvens. Om man alltså på så sätt utgår ifrån det gulliga FÖDDA barnet, men ser det ofödda barnet som helt ointressant, då ligger allt avgörande i de sociala och politiska, för hur medicinskt motiverat är det att dräpa ofödda barn genom abort? Det är (lyckligtvis) ytterst sällan mammans liv är i fara. Annars blir det en situation där mamman genom lagen tar hela föräldraansvaret ifrån den "omyndigförklarade" pappan och det helt värnlösa ofödda barnet och gör det som Abraham aldrig tilläts av Gud; dödar sitt barn, om än genom läkarassisterad abort.
La Ha
@K. Grönqvist. Vilken tur att det varken finns judiska eller muslimska läkare eller vetenskapare då, för annars de hade kunnat tycka annorlunda. Jag kan försäkra dig om att de religiösa motiven är långt viktigare för barnets uppväxt än de postoperativa. Allt handlar om kultur-xenofobi och beschäftighet. Och som du och jag varit inne på vid tidigare debatter: Det religiösa jaget är mer intrikat än att man kan tala om individens självbestämmande. Det kan du gärna se som en dårskap, men rent vetenskapligt ligger det till så, och därför kan man inte resonera i de banor som sekularister gör i förhållande till religion - man missar målet om det är myran eller mystacken som utgör individen (för att ta en liknelse) Du kommer att få finna dig i att omskärelse kommer finnas eller så kommer omvärlden att klumpa ihop Sverige och Nordkorea som åsikts- och religionsdiktaturer av gammal kommunistisk art. Om omskärelse upphör, så tage muslimer och judar steget därtill, icke kristna och ateister.
klassiskt kristen
Välgrundad kritisk hållning. Men mycket oseriöst att utelämna den muslimska ruskiga sed med könsstympning. Att den muslimska inte diskuteras är ju än mer ett STÖRRE SKÄL att inte tiga med även deras könsstympning, då legitimeras ju denna ruskighet hos muslimerna. ALLA barn oavsett, religion, etnicitet eller annat skall inte behöva riskera KROPPSSTYMPNING AV DERAS OUTVECKLADE KÖNSORGAN ! LÅT BLI BARNEN ! Benjamin skall nog vara lite mer försiktig i sitt uppkast mot de kristna prästerna. Du förstår i Sverige får även DU göra dig hörd. Vi gör INTE som Israel gör mot Palestinierna. Här i Sverige ka du röra dig fritt......och tala fritt... Frågan kan drivas av vem som helst.....i Sverige. Här kan inte DU bestämma vem som får tala eller INTE förstår du. Demokrati kallas det....sörru ! Och kan du inte acceptera vår demokrati så står det dig fritt att emigrera till nåt mer repressivt land av nåt slag. Men i Sverige får alla tala sörru !! SKYDDA KRISTNA JUDAR......FÖRBJUD TVÅNGSSTYMPNING AV BARNENS KÖNSORGAN !
klassiskt kristen
shlomi befäster en ruskig fördom o judar med sitt underliga tjat om pengar, pengar allt handlar bara om pengar. Otäckt !! Vi andra talar om levande lidande människor med ett människorvärde som själva har rätten att välja som vuxen. Ett barn som under tvång könsstympas kan inte välja. Jag har mången gång suttit och tröstat kristna judar som lider svårt av att ha blivit könsstympade.
8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Strängnäs stift
Stockholms stift
Linköpings stift
Stockholms stift
Göteborgs stift
Linköpings stift
Härnösands stift