Kritik av omskärelse levande inom judendomen

Det feministiska perpektivet har saknats helt i den svenska debatten om omskärelse. Ändå pågår en levande debatt inom judisk feministisk tradition, skriver Annika Borg och Johanna Andersson, präster i Svenska kyrkan.

 I debatten om omskärelse av pojkar har ett förbud mot denna praxis framställts som liktydigt med ett utplånande av judendom och islam i Sverige. Vuxnas behov av religiösa identitetsmarkörer har ställts mot barnets rätt till kroppslig integritet. Icke judiska och icke muslimska debattörers legitimitet och avsikter har ifrågasatts. Detta är en fråga som ska lösas inom de aktuella religionerna, inte något som utomstående debattörer ska blanda sig i, har några menat. Ateister ska överhuvudtaget inte ha någon uppfattning.

Hittills har ett feministiskt perspektiv helt saknats.

Vi vill därför lyfta fram en del av den kritik mot omskärelse som finns inom en judisk feministisk tradition. Vi berör inte muslimsk omskärelsekritik, även om denna finns, eftersom det i den svenska debatten i första hand är den judiska identiteten som varit i fokus. Vi efterlyser dock muslimska röster i diskussionen.

Den som googlar på orden jewish critic circumcision får nästan 20 miljoner träffar. Frågan är i högsta grad levande och den judiska feministiska kritiken är en viktig del i debatten. Den stereotypa synen på judisk tradition och anklagelserna om antisemitism, som utmärkt den svenska omskärelsedebatten, präglar inte frågan i ett internationellt perspektiv.

Judisk feministisk kritik mot omskärelse av pojkar omfattar en rad problemställningar som rör kön och makt. Vi tar här fasta på två:

Den första handlar om att denna praxis utesluter flickor och enbart ser män och pojkar som religionsbärare.

Den andra lyfter fram ett moders/föräldraperspektiv på dilemmat att tillfoga skada på ett barn och utsätta barnet för fara och smärta.

Ingen av dessa invändningar har tillmätts någon betydelse hos dem i debatten som kritiserar varje tanke på ett förbud av omskärelse på pojkar i Sverige. Tvärtom har ingreppet trivialiserats och reducerats till att handla om en ”skinnbit”. Det finns många berättelser från judiska mödrar och fäder som beskriver att de upplevt ingreppet på det egna barnet som traumatiserande både för barnet och för dem själva.

”Circumcision is at the heart of gender imbalance in Judaism” (Omskärelse finns i centrum av obalansen mellan könen inom judendomen(vår översättning)) skriver exempelvis Miriam Pollack, som länge engagerat sig mot omskärelse.

Hon resonerar kring att riten är nödvändig för pojkar men inte flickor. Flickor ses således inte som identitetsbärare. Flickor ingår inte i det fallocentriska religiösa förbundet. Liknande tankegångar har förts fram av feministteologen Judith Plaskow, som menar att omskärelse bygger på patriarkala föreställningar som utesluter kvinnor.

Antropologen Leonard Glick skriver om hur kön påverkar synen på blod. Kvinnligt blod orenar, medan manligt blod är ett offer som renar. Genom omskärelsen renas pojken från orenheten det innebär att vara född av en kvinna. Omskärelsens blod är ett offer som för pojken från modern in i ett manligt förbund och som i symbolisk mening skiljer män från kvinnor.

Mot invändningen att omskärelsen är nödvändig för den judiska identiteten poängteras att en judisk pojke är judisk om han fötts av en judisk mor, vare sig han är omskuren eller inte.

Omskärelsen som nödvändig för religiös identitet är alltså en omdiskuterad fråga.

Inom den feministiska debatten kritiseras också försöken att göra det hela till en fråga om hygien och hälsa. Judisk omskärelse har ingenting med hälsoaspekter att göra, de argumenten är helt sekundära och sent tillkomna, påpekar man.

Den andra kritiska punkten handlar om att lämna ifrån sig en mycket liten pojkbaby för att utsätta honom för smärta och fara. Judiska feminister vittnar om mödrars kluvna känsla inför att låta genomföra ingreppet på ett litet barn.

Pollack skriver: “Circumcision is the weapon that not only destroys a boy's foreskin but also deftly excises maternal authority over the ultimate well-being of her child. For if a woman is forbidden to feel entitled to her instinctive need to protect her newborn child, what feelings of her own can she ever trust?” (Omskärelsen är vapnet som inte bara förstör pojkens förhud utan också effektivt bryter ner mammans makt över sitt barns välbefinnande. Om en kvinna inte får lov att känna sitt instinktiva behov av att skydda sitt nyfödda barn, vilka av sina egna känslor kan hon då någonsin lita på? (vår översättning)). Vidare kallas omskärelsen för en regelrätt kastrering av modern, för att den skadar barnets tillit till henne och hennes egen tillit till sin egen förmåga att värna sitt barns trygghet.

Moderskap är en laddad fråga i svensk feministisk debatt. Men judiska feminister för resonemang kring vad som händer när en nybliven mor lämnar ifrån sig sitt barn till en man som hon vet kommer utsätta barnet för smärta. ”Skinnbiten” är trots allt känslig och oersättlig vävnad, full av nerver. Judiska feminister anmärker att om det vore smärtfritt och enkelt kunde den ju utföras på vuxna männen. Argumenten för omskärelse är att det är lika bra att ha det gjort, att det är lättare på ett litet barn som inte förmår bjuda motstånd.

I bakgrunden ligger berättelsen om hur Abraham tar Isak, underminerar Saras roll och ansvar som mor och binder barnet för att döda det. Fadern som tar barnet från modern. En Gud som kräver att fadern ska ta barnet från modern och döda det och fadern som lyder. I en judisk feministisk kontext finns också detta våldsamma motiv bakom omskärelsen.

Ett ökande antal judar väljer att inte omskära sina söner. Det finns en levande och kritisk debatt kring omskärelsen praxis och betydelse inom judendomen. Judiska feminister framhåller att judendomen överlevt tempelförstörelser och offerkultens försvinnande och framför allt: det är moderskapet som avgör identiteten, inte omskärelsen.

Att inget av dessa perspektiv förts fram i den svenska debatten förvånar.

I den svenska debatten väcker således omskärelsens könsexkluderande praxis inte någon som helst feministisk reaktion. Det är motsägelsefullt, då exempelvis kritiken från kristna feministteologer är hård mot dem som inte tycker att kvinnor kan vara identitetsbärare i form av präster. Är man könsblind vad gäller andra religioner?

Svenska kyrkan, som vill vara föregångare när det gäller jämställdhet, borde föra dialog med de judiska och muslimska grupper som kritiserar och försöker bryta med omskärelsens  könssegregerande praxis.

Exkluderandet av kvinnor som religiösa identitetsbärare och religiösa praktiker som tillfogar barn smärta måste kunna diskuteras utan att vi misstänkliggör varandras avsikter.
 

Johanna Andersson, präst i Svenska kyrkan

Annika Borg, Teol dr, präst i Svenska kyrkan

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
46 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Kristian Grönqvist
Det intressanta, ser jag i vanlig ordning, att förespråkarna inte har några argument överhuvudtaget. Man skäller, pratar snömos försöker fortfarande att tala om icke skada, fast de flesta vet, att vuxna män gladeligen skulle avstå från en dylik extirpation, just pga skadan. Att man intellektuellt kan sjunka till en dylik nivå, visar bara på den oreda en övertygelse kan orsaka i skallen på folk. Hujeda mig.
Petter
Suck* Feminister har bara bestämt sig för att kvinnor ska ha problem i alla sammanhang. Pojkars kroppsliga integritet kränks och feministerna väljer att göra tolkningen att pojkarna får ut något av integritetskränkningen vilket då gör det ojämställt kontra flickor. Samtidigt är det självklart otänkbart att omskära flickor med "prickning", hur man än vrider frågan så går feminister i taket eftersom de måste göra det för att få existensberättigande av sitt luftslott till ideologi.
Lisa
Intressanta och viktiga aspekter på debatten, men inte ni som ska diskutera detta. Sorry. Judisk krönika tar inte upp kristna frågor och antar att muslimska tidningar inte heller gör det, Så låt judar/muslimer diskutera denna fråga. Pratade med en katolsk kompis och hon jämförde svenska kyrkan med katolska kyrkan i Latinamerika, typiska majoritetsinstititutioner som är vana att ha tolkningsföreträde och agerar därefter. Sorry, inte er debatt.
Christopher Aqurette
@Dan Jag engagerar mig inte i denna fråga för att jaga oliktänkande utan för att förbudskravet är fel och potentiellt skadligt. I Sverige utförs uppskattningsvis 3000 omskärelser på pojkar varje år. Ungefär 2000 av dess utförs illegalt enligt nu gällande lag. Nästan samtliga komplikationer i samband med omskärelser är resultat av dessa illegala omskäresler. Att tro att ett totalförbud skulle resultera i något annat än ännu fler skador är naivt. Tror man att folk överger sin religion så lätt har man inte begripit någonting. Om man bryr sig om pojkarnas hälsa bör man snarare göra det lättare för fattiga föräldrar att låta omskära sina söner av certifierad expertis istället för de privatpraktiserande kvacksalvare som idag erbjuder sina tjänster på svarta marknaden. Judendom och islam är permanenta inslag i svensk kultur. Det är hög tid att alla verkligen begriper detta och slutar hoppas på ett samhälle där alla är lika och delar kultur och sedvänjor. På individnivå behöver vi inte gilla allt, men att den numerärt största folkgruppen av enbart moralistiska skäl använder staten för att tvångsassimilera minoriteter är både fel och farligt.
klassiskt kristen
Judisk krönikas chefsredaktör lägger sig visst i vår religion. Han skriver ju i denna vår Kyrkans Tidning och hackar oss kristna på olika sätt. Inte får VI kristna skriva en enda rad i Judisk Krönika så där ljuger du uppenbart Lisa lilla. Sedan handlar detta om vårt land och vad som sker i vårt land som i alla fall min släkt sedan 1158 e.Kr. har varit med och byggt upp, sörru !! Så kom inte här och påstå att VI kristna inte längre har nån talan om Våra lagar och regler i VÅRT demokratiska samhälle. Och vi som har anhöriga (Kristna, svenska medborgare som hamnade i Auschwitz bara för att dessa hjälpt judar att fly från tyskland) kanske inte borde lagt oss i då heller,.... utan bara låtit allt ha sin gång då med...eller......? Nä sluta med sådant här obehagligt. Du förstår att i Sverige har ALLA rätt att göra sin röst hörd om vad som händer i VÅRT samhälle. Passar inte detta så åk till Israel där är det ju annorlunda numera ! Men här i Sverige har vi demokrati och ALLA har yttranderätt..oavsett religion och etnicitet.....sörru !
klassiskt kristen
Heja Pollack !
La Ha
Ännu ingen siffra, förutom från Aqurette. Det finns ca 1 Miljard muslimer så om vi tar i lite så har vi åtminstone 400 000 000 omskurna män i den gruppen. Judar är färre, så där är det bara några 5 000 000 män. Till detta kommer den osynliga gruppen "övriga i olika kulturer som praktiserar omskärelse. att frågan om omskärelsens kirurgiska faror lyfts är väl helt i sin ordning, samt problemet med att föräldrar påför sina barn en mängd riskabla beteenden och fenomen, men tror man på allvar att omskärelsen skulle kunna stoppas med denna stora mängd praktiserande är väldigt naivt. Det är minst lika naivt att tro att en svensk barnläkare skall kunna ha större auktoritet i frågan än en av hans kollegor i Kairo eller en populär Mohel i New York. Förbud är helt fel väg, speciellt när det kommer från oss kristna eller ateisterna, att diskutera fenomenet kan eller ska däremot ingen förbjuda. Självklart skall man kunna prata om det och lära sig av de som praktiserar det. Självklart är finns det många samtal bland alla 405 000 000 miljoner män som nu Annika och Johanna vill förändra med hjälp av Sturmark, Jersild och några judiska feminister... Lycka till säger jag bara!
Kristian Grönqvist
Christopher Aqurrette Nu kommer vi fram till kärnan. "Ni kan kritisera hur mycket Ni vill, men vi kommer inte att ändra oss. Har vi bestämt, att spädbarn skall, på Herrens befallning,(vilket vi faktiskt inte vet något om) mista en bit av sin penis, så skall ni inte lägga Er i det. Vi kommer att fortsätta med hanteringen illegalt, även om vi skadar fler barn, så det så. Bara så Ni vet." Så har vi då hamnat där jag trodde vi skulle hamna. Ointelligenta sandlådeargument med noll verklighetsförankring. Man frapperas ffa av CAs: ointresse för människan i sammanhanget. "För f-n, man måste krossa ägg för att göra omelett. Vad samhället tycker är inte av intresse. Det skall de inte lägga sig i." Sådana människors etik försvarar en del här på tidningen. Vilket moras...Att religionsfriheten gör det visar bara att den behöver justeras eller borttas helt.
en anonym en
Välgrundad kritik mot omskärelse har framförts, och det är bra. Men vad sägs om FOLKOMRÖSTNING! Det vore väl en bra ide, eller hur? Då får vi veta hur majoriteten av svenska folket vill ha det i sitt eget land.
Ulf Gustafsson
Det finns en minoritet i denna fråga och det är barn och föräldrar som lever i judiska eller muslimska kulturer och som inte gillar omskärelse, men faller för majoritetens normativa tryck. Denna minoritet behöver stöd för sina åsikter. Därför är detta ett bra inlägg i debatten.
8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Strängnäs stift
Stockholms stift
Linköpings stift
Stockholms stift
Göteborgs stift
Linköpings stift
Härnösands stift