POSK står för mångfald och respekt

Arbetet med Svenska kyrkans förhållningssätt till homosexualitet, välsignelse av partnerskap och vigsel av samkönade par har varit en lång process som började redan på 1970-talet. Under denna långa tid har kunskap, teologisk bearbetning och allmänhetens inställning utvecklats oerhört. Men ännu idag är meningarna delade bland kyrkligt aktiva, anställda och förtroendevalda.

Efter omfattande förberedelsearbete bestämde kyrkomötet år 2009 att två uppfattningar om äktenskapet får leva sida vid sida i Svenska kyrkan: dels att äktenskapet är till för man och kvinna, dels att äktenskapet också rymmer par av samma kön. Båda uppfattningarna ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Kyrkan viger alla som begär vigsel, och den enskilda prästen måste fortfarande inte viga ett visst par (vigselplikten togs bort redan 1976). I POSK bedömer vi att ordningen har fungerat väl för de 130–150 par av samma kön som vigs varje år. Vigsel av samkönade par är i praktiken inte något problem i våra församlingar.

POSKs representanter är kyrkligt aktiva och har därmed i likhet med andra aktiva i kyrkan olika uppfattningar i vigselfrågan. Men vi har beslutat att hålla fast vid 2009 års beslut. De allra flesta av oss ser med glädje på varje par av samma kön som väljer att vigas i kyrkan, medan några ännu inte blivit övertygade. Så ser verkligheten ut, och de stora kyrkorna har alltid kunnat leva med en sådan teologisk mångfald.

I en levande kyrka har olika trosinriktningar respekt för varandra. Så är det inte i en sekt. Där tror alla lika, och den som tror fel kastas ut. Vi i POSK vill ha en kyrka som präglas av teologisk mångfald och respekt. Detta är en viktig del i POSKs grundläggande ideologi. Vi tror dessvärre inte att (s) delar vår uppfattning om vikten av mångfald och respekt.

Hans-Olof Andrén
ordförande för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan