Rädda bibliska grundspråk

Svenska kyrkans forskningschef, docent Anne-Louise Eriksson, frågar i boken Att predika en tradition hur kyrkans tradition ska bli existentiellt bärkraftig i nutid. Hon ifrågasätter att blivande präster måste studera bibliska grundspråk.

Den lutherska tanken att Guds befriande Ord är Jesus snarare än bibeltexten får henne att se Bibeln och predikan som medier för Ordet. Kravet på grundspråksstudier knyter för Eriksson Ordet till själva texten och fördunklar karaktären av tilltal.

Vi menar att språkstudier hjälper oss att räcka Ordet:

Språkstudium leder in i ett sätt att tänka och uttrycka sig om tillvaron; präster förs så närmare de tankesätt som strukturerar bibelberättelserna. Redan basala kunskaper öppnar för ny förståelse. Eriksson efterlyser kompetens att läsa texterna i deras historiska situation. Sådan nås genom det som språkstudierna ger!

Grundtexten är ovärderlig för kritisk reflektion över traditionens grus och guld. Traditionsvård ska hantera spänningar mellan hur Ordet gestaltas nu och textens gestalt: varför relateras Ordet till texten på visst sätt? Tolkningar ska kunna rotas djupare än i traditionens ytligare, ibland mindre fruktbara, lager.

Språkstudiet fördjupar inte bara tolkningen utan också medvetandet om det komplexa i att tolka. Utan språkkunskap ser man olikheter översättningar emellan men inte bakomliggande tolkningar.

Ekumeniska samtal och judisk-kristen dialog äventyras om inte alla skikt i den gemensamma grunden är tillgängliga.

Färdighet i arbete med grundtexten syftar till att förstå Ordet i dag; att Ordet om Jesus är kanoniskt snarare än texten är inget skäl att undanhålla präster grundtexterna. En kyrka i Luthers efterföljd behöver utgå från textarbete.

Inget av argumenten förringar vare sig systematisk teologi, som Eriksson vill prioritera, eller andra ämnen. Fördjupade systematikstudier i allmänhet är dock otillräckligt. Ska systematisk-teologisk fördjupning garantera kompetens inom just svenskkyrklig traditionsvård kan fördjupningen inte vara helt fri, men hur långt tillkommer det Svenska kyrkan att styra akademiska lärandemål? Svenskkyrklig teologisk reflektion, med bidrag från många håll, ryms däremot självklart i kyrkans parallella kursverksamhet, i pastoralinstitutens praxisreflektion och i prästfortbildning.
Grundspråksstudier behövs för att göra traditionen levande!

Bim Berglund, Prästkandidat, Stockholms stift; doktorand i NT, Uppsala
Lisa Buratti, Präst; doktorand i NT, Lund
Magnus Evertsson, Kyrkoherde, Lunds stift; doktorand i NT, Lund
Daniel Gustafsson, Präst, Skara stift; doktorand i NT, Uppsala
Daniel Hjort, EFS-präst; doktorand i NT, Lund
Dan Nässelqvist, Prästkandidat, Strängnäs stift; doktorand i NT, Lund
Anna Runesson, Kyrkoherde, utlandskyrkan i Canada; doktorand i NT, Lund
Karin Tillberg, Pastorsadjunkt, Uppsala stift; doktorand i GT, Uppsala
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

Debatt

Senaste artiklar

33

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Uppsala stift
Göteborgs stift
Karlstads stift
Skara stift
Lunds stift
Lunds stift
Uppsala stift
Uppsala stift