Debatt
Riv inte kyrkorna – men se över ritualerna
Avveckla inte kyrkorna, avveckla en hopplöst föråldrad gudstjänstmodellSvenska kyrkan borde ägna sig åt en nedmontering av den mur av gamladogmer, antikverade trosföreställningar och stela ritualer som hållermänniskor borta från kyrkorna (och Gud), i stället för att diskutera enrivning av kyrkobyggnaderna.
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Om det bara sades vettigare saker, under vettigare former skulle nog kyrkorna kunna komma till användning igen. Följande förslag behöver diskuteras:
Slopa den obligatoriska användningen av trosbekännelsen, så att gudstjänstfirande inte tvingas välja mellan att vara tysta eller känna sig som hycklare när de säger sig tro på jungfrufödelse, dödsrike och himmelsfärd. Använd Hartmans trosbekännelsepsalm i stället (nr 335, psalmbok 1986): ”Vi tror på Gud som skapar världen”. Den är inte som trosbekännelsen skriven för att i detalj avgränsa sig från ”irrläror”, utan är en modern tolkning av kristen tro som många kan stämma in i.
Fokusera mer på Gud, den Gud som Jesus förkunnar i evangelierna, och som han själv säger är den man (egentligen) tror på när man tror på honom: ”Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig” (Joh 12:44).
Inse att dagens människor inte primärt söker svar på frågor som har att göra med synd och skuld, utan att frågor om tomhet och meningslöshet måste adresseras tydligare. Kyrkohandboken behöver revideras och få en minskad fokuseringen på synd och syndaförlåtelse, och ökad plats för förundran och tacksägelse.
4.
5.
6.
Matz HammarströmDoktorand i religionsfilosofi, Lund