Sätt stopp för strukturförändringarna

Teologie doktorn och komministern Jan Grimell i Örnsköldsviks församling, har i ett flertal debattartiklar lokalt och i Kyrkans Tidning efterfrågat en analys av biskop Eva Nordung Byström, hur de många sammanslagningar som gjorts i Härnösands stift befrämjat kyrkolivet och arbetsmiljön. Något svar eller någon analys har inte biskop Eva gett, något som Jan Grimell med all rätt starkt reagerat mot.

Biskop Eva har lyft fram Själevad-Mo-Björna samt Arnäs-Gideå-Trehörningsjö som goda exempel på sammanslagningar av församlingar/pastorat inom Örnsköldsviks kommun. Detta görs utan tillstymmelse till analys, och man kan verkligen fråga sig varför biskop Eva nu driver på för att bilda ett pastorat av hela Örnsköldsviks kommun med närmare 50 000 kyrkotillhöriga till ett mastodontpastorat, när hon anser de två nämnda exemplen var goda exempel.

Jan Grimell har helt rätt när han pekar på att biskop Eva enbart verkar ha ekonomin som utgångspunkt för sitt resonemang. I stället för att driva organisatoriska frågor borde biskop Eva använda all sin kraft för att få till stånd en utveckling av gudstjänstlivet! Lägga all sin kraft på att stötta och uppmuntra kyrkoherdar, präster, anställda samt förtroendevalda att föra ut evangeliet och utveckla teologin i sina lokala församlingar. Använda all sin kraft för att hitta andra samarbetsformer och lösningar som gör att inte de lokala församlingarna slås sönder.

Biskopens inriktning på mastodontpastorat kommer med all sannolikhet att innebära en avveckling av det lokala engagemanget som finns i församlingarna och en enorm centralisering av Svenska kyrkan. En ytterst sorglig framtid väntar.

Det är ingen tvekan om att biskop Eva driver en linje som går emot vad de lokalt förtroendevalda och anställda anser. Efter 30 år som kyrkoherde och 25 år som facklig förtroendeman tror jag mig veta hur de förtroendevalda och anställda resonerar. Dessa mastodontpastorat är absolut inget man önskar sig. Det är ju både beklagligt och mycket märkligt att biskopen inte tycks vilja lyssna till gräsrötterna. Dövheten är total!

Erfarenheterna av hur pastorsexpeditioner och församlingsexpeditioner läggs ner och hur präster och anställda får åka tiotals mil i tjänsten förskräcker. Erfarenheten av hur präster och andra anställda flyttar från de mindre församlingarna in till centrum där kyrkoherden bor förskräcker. Erfarenheterna från vad kommunsammanslagningningar har betytt för dem som lever i periferin förskräcker.

Hur kan biskop Eva mena att kyrkan blir bättre av att hundratals förtroendevalda med engagemang tappar sina uppdrag och får sluta på grund av de sammanslagningar som gjorts och planeras? Men det är kanske det som är avsikten? Att de förtroendevalda ska bli färre, för att stift och biskop ska kunna stärka sin makt? Man undrar.

Det är ytterst beklagansvärt att biskop Eva inte heller lyssnar på fackets representanter i stiftet (KyrkA) när de kräver, i en artikel i Kyrkans Tidning nummer 21/2018, ett stopp på strukturförändringar tills bättre och mer nyanserad kunskap finns till hands. Inte heller lyssnar biskop Eva på de lokalt förtroendevalda eller de kloka synpunkter som framförts av prästen och teologie doktorn i Örnsköldsviks församling, Jan Grimell. Beklagligt!

Biskop Eva kommer ut i församlingarna och pekar med hela handen ut den väg som leder till mastodontpastoraten. Det är ett tråkigt och ett diktatorisk förhållningssätt från en biskop som också på sikt kommer att leda till kyrkans död. Nu får man lokalt sätta klackarna i backen och stoppa vansinnigheterna.
Ett stopp på strukturförändringar är det enda rätta tills bättre och mer nyanserad kunskap finns till hands.