Hans-Olof Andrén säger i en inter­vju­ i Kyrkans Tidning nummer 31/32-17 att det i valrörelsen är viktigt att bryta partipolitiseringen.

Han säger, att nomineringsgrupper med samhällspolitiska rötter bör släppa sin partiidentitet. H-O Andrén får naturligtvis lov att ha den åsikten och utrycka denna handlingsriktning. Själva beslutet att en nomineringsgrupp inte ska ställa upp måste gruppen självfallet ta helt själv. Vi lever i ett fritt, demokratiskt land!

Beslutet kan inte tas av någon annan – till exempel kyrkomötet. Om så skulle vara fallet; var hamnar vi då? Då måste det bli ett slags väktarråd typ Iran, som bestämmer vilka som får ställa upp och vilka som inte får ställa upp.

Hela debatten om att politiska partier inte borde få ställa upp i kyrkovalet faller på sin egen orimlighet. Vi lever i ett fritt demokratiskt land!

Vad anser Hans-Olof Andrén om ”folkkyrkan”? Skall Svenska kyrkan inte vara en folkkyrka?

I en folkkyrka är det folket, som har sista ordet och som bestämmer. Bestämmer genom fria demokratiska val vilka männi­skor, som ska sitta i kyrkans styrelser. Inte översteprästerna – såvida­ de inte är folkvalda.

Jesus minglade inte bland präster och skriftlärde. Han skällde ut dem och mötte människorna utanför templet.

Om däremot en nominerings­grupp har en dold agenda, där man anser, att det endast är människor med ”den rätta tron”, som ska sitta med i styret, då är handlingslinjen förklarlig.