I en debattartikel i Kyrkans Tidning nummer 52/11 skrev biskop Antje Jackelén: Någon djup rädsla för engagerade livsåskådningssamtal har jag inte. Det är möjligt, men min erfarenhet från andra troende personer är att det är svårt att få klara svar när man närmar sig svåra frågeställningar. Varje år efter Nobelfestligheterna sänder SVT programmet snillen spekulerar, programledaren brukar då alltid fråga hur de får sina snillrika idéer, ett ofta återkommande svar är: det gäller att kunna ställa de rätta frågorna. Samma sak tycker jag gäller då man diskuterar livsåskådning. Exempel på frågor som aldrig leder någon vart är till exempel hur vissa avsnitt i Bibeln skall tolkas. Föddes Jesus av en jungfru, kunde han gå på vatten, var Jesus Guds son etcetera?

Vad man istället bör koncentrera sig på är en annan typ av frågor, gärna så enkelt formulerade som möjligt. När man lyckats besvara dem kan man gå vidare till mer sofistikerade spörsmål. En viktig sak är också att man för ärliga och uppriktiga samtal. Detta kan vara nog så svårt då ofta starka känslor är inblandade när det gäller religion och livsåskådning.

Här några av de grundläggande frågor jag skulle vilja ha svar på:

Skapade Gud världen eller kan man vara kristen och tro att gud inte nödvändigtvis hade något med världens tillblivelse att göra?

Om Gud skapat världen har han kunnat påverka utvecklingen i önskad riktning eller var utgångsparametrarna så väl valda att utfallet var givet från början?

Har det krävts ett gudomligt ingripande för att skapa det första livet på jorden?

Har Gud använt evolutionen som metod för att skapa alla livsformer på jorden sedan han väl skapat det första livet?

Kan man vara kristen och säga att livet på jorden startade utan gudomligt ingripande?

Kan man vara kristen och säga det finns inget liv efter döden för någon människa?

Om man tror på ett liv efter döden har även de människoarter som fanns före oss kunnat få en plats i paradiset?

Jag tror att de flesta i Svenska Kyrkan håller med om att livet på jorden utvecklats genom evolutionen. Men hur kommer man runt problemet med att evolutionen inte har något mål eller mening? Hur får man ihop det med att människan är skapad till guds avbild?

Om Gud är kosmos skapare och använt evolutionen som metod för att skapa att liv på jorden och människan till sin avbild, då måste med nödvändighet Jesus haft kunskap om detta. Varför sa han inget om det? Det hade definitivt gjort större intryck på människor efter 1859 än de mirakel han utförde som att bota lama och gå på vatten.

För att kunna svara på flera av dessa frågor är det till stor hjälp att ha en del grundläggande kunskaper i både evolutionsbiologi och kosmologi. Jag vill nog påstå att det är till större hjälp än kunna sin Bibel som ett rinnande vatten.

Om man tittar på biskop Antjes CV så är det nog få om ens någon i Svenska kyrkan som är bättre lämpad att svara på ovanstående frågor. Här endast två punkter i hennes CV;  1) undervisat i naturvetenskap och religion på Lutheran School of Theology at Chicago,  2)    Forskare i det tvärvetenskapliga projektet “New Visions of Nature, Science, and Religion”, University of California, Santa Barbara, 2004-2006. I övrigt förekommer orden Science and Religion flitigt i hennes CV.

Av detta kan man dra slutsatsen att åtminstone en del av kyrkans företrädare anser att man måste beakta den naturvetenskapliga världsbilden när man diskuterar livsåskådningsfrågor.Den avgörande skillnaden i dessa frågor är att kyrkans företrädare undviker de svåraste frågorna men det är just de som religionskritikerna ofta tar upp.

Författaren Willy Kyrklund skrev en gång en artikel i DN över ämnet vetenskap och religion han avslutade med följande ord: Vetenskapen är en obehaglig verksamhet, vem vill veta att vi lever på ett gruskorn i vintergatans utkant och att livet är en sekundkort kolflaga sammanhållet av genernas intrigspel.

Dessa rader tycker jag kort och koncist sammanfattar varför de svåraste frågorna undviks.

Slutligen ett annat problem med den typen av frågor som jag tar upp här, det är att de anses som hädiska, provocerande och mer eller mindre oförskämda. Religionen får inte ifrågasättas på lika villkor som andra tankesystem utan kräver ofta en egen gräddfil.