Vid ärkebiskopsvalet i oktober fick Antje Jackelén 56 procent av rösterna. Stödet var överväldigande och någon andra valomgång behövdes inte.
Under de veckor som följt har den tillträdande ärkebiskopen utsatts för kritik, inte minst i sociala medier, ofta med mörk botten i nationalism och islamhat. Ett stort antal namnkunniga trädde nyligen till hennes försvar i en artikel i Aftonbladet. De är glada att uppdraget som ärkebiskop getts åt en präst och teolog med stort stöd i Svenska kyrkan, en troende som också är en skarp intellektuell.
En del av debatten har kretsat kring Jackeléns valspråk ”Gud är större”. DN har på ledarplats kritiserat valspråket för tankelättja och otydlighet, Expressen har likställt lyhördhet för samtidens frågor med nedmontering av kristen tro. Jackelén svarar på kritiken i en artikel på DN debatt, påminner om att valspråket är förankrat i kristen tradition och att okunskap om religion lätt snedvrider debatten.
Det är värt att påminna om att Jackelén har starkt stöd i Svenska kyrkan. Bilden av en ifrågasatt ärkebiskop speglar inte verkligheten. Att väljas med 56 procent av rösterna talar sitt tydliga språk. En av orsakerna till stödet kan vara att Jackelén ger uttryck för en tro som inte reducerar kristen bekännelse till förenklade utsagor. En annan orsak torde vara att många i Svenska kyrkan fått upp ögonen för den intellektuella kapacitet Jackelén äger, den som kan vara till hjälp för en kyrka som i framtiden behöver vara både trygg i sig själv och ödmjukt kunna gå andra till mötes.
Trivialiseringen av kristen tro behöver mötas av god, reflekterande teologi. Få högljudda näthatare bör höra invändningar från den breda majoritet som har förtroende för den tillträdande ärkebiskopen. Risken är annars, som Jackelén själv skriver, att marginalen marginaliserar mitten.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR